Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 18 - My Friend
Faktumet att Louis nyss haft sina händer där fick mig att grymta till i kyssen och sedan backa ifrån honom. "Vad är det?" "Jag är jätte trött och behöver verkligen sova, min mun orkar inte arbeta" Lögn. Men Harry verkade tro på det, eftersom han nickade kort "Okej, men om du behöver en godnatt kyss, kom bara till mig" Jag nickade, även fast om jag nu skulle behöva det skulle det var Louis jag gick till och absolut inte han. Jag gick snabbt till korridoren och in på mitt och Louis rum. Louis gjorde plats för mig i sängen och jag la mig ner bredvid honom "Godnatt, babe" viskade han. Jag log lite för mig själv "Godnatt, boo bear"
Jag vaknade av absolut ingenting. Sömnigt satte jag mig upp i sängen och tittade mig omkring. Jag fann Louis bredvid mig som sov, som en ängel. Jag log lite mot honom, och smekte honom försiktigt på hans kind. När han inte vaknade slog jag till honom på armen "Vakna, dåre" Louis suckade och vände ansiktet ner i kudden "Jag är inte vaken..." mumlade han in i kudden och jag log och skakade på huvudet. "Synd, jag som tänkte kyssa dig när du vaknade, men aja..." Louis satte sig hastigt upp i sängen och jag skrattade åt hans hår som trillat fram i hans ögon "Jag är vaken!" utbrast han så jag tror hela bussen hörde. "Bra" gav jag ifrån mig och tog min mobil "Så, vart är min kyss?" "Jag sa bara det för att du skulle vakna" Louis suckade och ramlade trött ner på mig med huvudet på min mage. Jag hade fått ett meddelande från min operatör. "Välkommen till England, Manchester! Härifrån är det samtal från..." Jag brydde mig inte om att läsa resten, bara tittade ut igenom fönstret. Soligt, och bussen stod stilla. Jag tittade ner i min mobil igen, och gick in på kontakter, och bläddrade fram Brother From Another Mother <3
Alltså Damon. Jag ringde honom och satte mobilen mot örat. Han svarade efter bara tre toner
"Hallå?" hörde jag hans röst, gud vad jag saknat den. Louis tittade upp, med en rynkad panna
"Hej!"
"Matti!! Är du i Manchester nu?" Jag nickade, men kände mig väldigt dum efteråt eftersom han inte kunde se mig.
"Japp!" Svarade jag istället.
"Ahh! Seriöst jag fangirlar!" Jag skrattade
"Jag skulle hoppa upp och ner också, men jag har ett sovande monster på mig" Louis himlade med ögonen, och jag skrattade
"Vart är du?"
"Ehmn...ehm..." Jag sköt bort Louis från mig och gick framför fönstret och kollade ut
"Någonstans med en lekpark" Det blev tyst ett tag
"Du skojar? Med gungor och hästar i mitten" Jag sökte med blicken efter gungorna och hästarna.
"Ja, plasthästarna och dom tråkiga gungorna?" Jag väntade på ett svar, men fick istället ett skrik.
"AAAHH! JAG BOR I NÄRHETEN!"
"VA?!" skrek jag
"JAG KOMMER DIREKT!" Skrek Damon, och la sedan snabbt på. Jag skrek till och hoppade lite, innan jag små sprang mot min garderob och rev ut några kläder, och gick snabbt in i badrummet och bytte om "Matti, vad är det?" undrade Louis försiktigt från sängen. "Damon kommer hit nu!" Jag gick till dörren, men innan jag gick ut, så vände jag huvudet mot Louis "Min vän, Louis, vän" Louis log lite, och jag log tillbaks innan jag rusade mot köket, där också ingången var. "Damon kommer snart" log jag glatt, mot pappa. "Damon?" undrade han med en rynkad panna "Är inte han hemma?" Jag skakade på huvudet "Han är i Manchester över sommarlovet, typ" Jag ryckte slappt på axlarna medan jag tog en smörgås som låg på en bricka, jag brydde mig nästan inte om det var någons. Louis kom ut ur vårt rum och gick och satte sig på en stol bredvid Harry. Jag kunde inte låta bli lite åt att hela hans hår var helt åt fel håll. "Jag borde gå och möta Damon" log jag, glatt och skuttade ut igenom dörren. Jag är bara så glad över att jag ska träffa honom. Jag ställde mig lite utanför bussen och tittade runt lite. Kläderna som jag valt var en kjol med blommor på och en orange tröja som passade ganska bra. Tillslut såg jag honom, en keps och linne, som vanligt. Jag log mot honom, även fast han inte kunde se mig ännu. Jag gick mot honom i normal takt, men när han fick syn på mig och log, så blev det istället att jag sprang mot honom de sista tio metrarna och han fångade upp mig i en kram, och lyfte upp mig och snurrade runt. Jag skrattade, men kände mig nästan lite yr när han satte ner mig på marken "Jag har saknat dig så mycket! Här, jag köpte en glass. Nu måste vi till ett jätte vackert ställe, där jag spenderat det mesta av min tid" Jag nickade och tog emot glassen och tittade ner på den för att sedan följa med honom när han tog tag i min hand och drog mig någonstans. Jag bara åt lite på glassen, och hade ingen aning om vilket håll vi gick. Jag blickade bort mot bussen och fick se Louis stå med händerna i fickorna, och när han såg att jag såg honom så åkte hans blick genast ner i marken och sparkade lite löst på gruset. Jag stannade hastigt, och Damon tittade på mig "Vad är det?" Jag log lite mot honom "Jag vill att du ska träffa någon först" Han nickade lite och vred på huvudet i hopp om att få hitta personen. Försiktigt ledde jag fram honom till Louis "Damon, Louis, Louis, Damon" presenterade jag dom bara enkelt. Damon log mot Louis och skakade hans hand. Louis log ett leende tillbaks, men däremot fejk, det kunde man se på långa vägar. Jag harklade mig lite "Damon, Louis är min, pojkvän" Damon verkade förstå varför Louis verkade så otrevlig. "Åh, om ni två ville vara tillsammans idag, så jag kan och Matti ta det imorgon, väl?" Jag skakade på huvudet "Nej, Damon, det behövs inte, Louis vet att jag vill spendera tid med min bästa vän" Jag gav Louis en menande blick "Men följ med du också, Louis" sa jag sedan. Louis skakade på huvudet "Nej, det är lugnt, jag tänkte vara med killarna ändå, så..." Han gjorde någon gest med handen som skulle betyda hej då, och gick sedan in i bussen. Jag rynkade pannan smått "Matti, om du vill att jag..." "Nej, det är okej. Jag fattar inte vad det är med honom" försökte jag få Damon att tro. Han nickade kort och gick sedan långsamt någonstans med mig bredvid, ätandes på min glass. Jag visste mycket väl varför Louis var så. Avundsjuka.
Japp, det var detta jag kunde åstakomma av ungefär 3 dagar, ledsen! Men vad tror ni kommer hända? Tror ni det kommer bli ett bråk mellan Damon och Louis?
//Nellie
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 17 - Needed A Excuse
"Titta i kassen" bad Louis, och höll fram kassen mot mig. Jag gav honom en blick innan jag tog emot den och öppnade den. I påsen låg det en super söt blå nalle "Aaawww..." mumlade jag och gav honom en puss på munnen "Tack så mycket, Boo bear" Han log "Varsågod, Matti" log han. Jag hörde hur Harry fnös bakom oss "Om jag var din pojkvän skulle du fått en bil" Louis avslutade kramen och tittade på Harry "Ja, det vore ju oerhört onödigt, för hon är sexton, hon får inte köra bil" Harry himlade med ögonen medan jag skrattade.
"Kom, Lou, jag såg en jätte snygg tröja som du skulle passat i"
"Vakna med dig" Jag kände hur någon slog till mig lätt på armen. Motvilligt öppnade jag ögonen och fann Louis stå där "Vad tråkig du är, som sover bort hela dagen" Jag suckade och gav honom en menande blick "Kan ju bero på att någon väckte mig mitt i natten och tvingade mig titta på när denna personen åt en smörgås" Louis himlade med ögonen "Bara ställ dig upp och hitta på något roligt med mig. Det regnar ute och killarna bara spelar tevespel" Jag satte mig sömnigt upp i sängen "Jag trodde du gillade tevespel" "Men gör bara något med mig!" Jag skrattade åt hans desperata ton. Jag vände blicken utåt såg jag att det ösregnade. "Vi är på väg från Madrid nu, mot Manchester, hoppasa bara det inte regnar när vi kommer fram dit" Jag nickade instämmande, det första jag kunde tänka på när jag hörde Manchestervar Damon, men sa inte det för jag ville inte att Louis skulle bli sådär osäker igen. "Vad tänker du på?" undrade Louis när han verkade se att jag var inne i tankar. "Inget, bara ge mig en kyss så kan vi göra något sen" Louis log stort när han la armarna runt mig för att sedan låta våra läppar mötas. Mina händer hamnade automatiskt i hans hår, och när kyssen var slut så ställde jag mig upp på golvet, medan Louis låg i sängen och tittade upp på mig. Jag skrattade lite lätt åt att han hade fått lite av mittt läppstift på överläppen "Vaad?" undrade Louis med rynkad panna "Nej, inget..." mumlade jag "Kom så går vi ut till killarna och visar ditt vackra ansikte" Han gav mig en konstig blick när jag sa 'vackra ansikte', men tog ändå min hhand och följde med ut "Kan ni typ...avbryta speelet för att titta upp på Louis ansikte" Killarna löd verkligen inte mig, utan bara gjorde tvärtom och fortsatte spela, till skillnad från Harry ssom bara snabbt vände upp ansiktet mot oss och sedan tillbaka i en snabb rörelse, men haan vände snabbt tillbaka ansiktet mot Louis när han såg vad han hade i ansiktet. Harry började skratta och lutade sig roat tillbaka i soffan. Harrys skratt väckte de andra killarna, och när dom fick syn på Louis började dom också skratta. "Jag har en fråga,
Lou, hur hamnade det smink i ditt annsikte?" Louis rynkade pannan, men tittade sedan surt på mig, som om han förstod. Han promonerade bort till spegeln, och suckade när han fick syn på sin spegelbild. "Nah, jag bara, du vet, tänkte att dom säger ju att allt blir vackrare med smink, så jag tänktee testa" Jag skrattade åt hans löjliga förklaring, likaså dom andra killarna "Ja, kanske det, fast jag tror inte det gäller tjugooett åriga killar" Alla skrattade åt det Liam sa "Men vad är det för spel ni spelar?" undrade jag, och tänkte precis sätta mig i fotöljen, då Harry gjorde lite plats bredvid sig occh slog lätt på soffan,som en signal att jag skulle sätta mig ner. Jag la även märket till att han la ena handen runt soffkanten, som om han tänkte lägga armen runt mig när jag satte mig ner. Jag gick långsamt och osäkert mot platsen, och när jag skulle sätta mig så dök Louis upp i världens fart och satte sig på den platsen istället. Harry suckade och tog bort armen, medan jag skrattade "Här ska du sitta" bstämdee Louis och klappade lite lätt på sitt ena ben. Jag log lite och satte mig direkt där, inte alls tveksam som när jag skulle ssätta mig bredvid Harry. Louis la armarna runt min mage och drog mig mot honom så hans ansikte nästintill trycktes mot min nacke. "Jag vill spela" Harry skyndade sig med aatt svara "Du och jag kan teama vid nästa spel, babe"
Babe!? Vart kom det ifrån!? Jag hörde hur Louis harklade sig bakom mig, och inte nu en liten harkling, utan flera på rad som om han försökte dölja ett stort skratt. "Vad är det, Lou?" suckade Harry "Du kallade henne babe?" Jag är i alla fall glad att Louis också reagerade på det "Ja, har du problem med det?" Louis nickade "Ja, ett väldigt stort problem" "Då ska du bara veta vad hon lovade mig i utbyte mot att jag var tyst om att ni...du vet" Jag stelnade till, och bet mig hårt i läppen. Säg inte att han nyss sa det. "Vad då? Vad?" Louis måste ha märkt min plötsliga humörförändring när Harry nämnde det "Oops" Harry gav mig en snabb blick "Vet du vad? Glöm vad jag sa" Det gick ett tag då det var tyst i rummet, men Louis mötte sedan min blick med en sträng min "Vad har du lovat honom?" "Inget speciellt, Louis, du behöver inte oroa dig, det är inte något farligt eller något sånt..." "Jag vill ändå veta" Jag öppnade munnen för att svara, men kom inte på något att säga. "Här, kom, du och jag fortsätter den här diskutionen på vårt rum" Louis tog tag runt min handled och drog bestämt in mig på vårt rum och stängde, och låste, dörren. "Berätta allt nu" sa han bestämt "Det finns inte mycket att berätta" försökte jag att få till ett avslut på diskutionen "Jo, vad lovade du?" "Louis, snälla, förstå, jag vill verkligen inte prata om det" "Jag kommer få reda på det förr eller senare" sa han, och jag nickade "Ja, men det är bättre senare ännu" Louis log lite snett "Okej, du får säga sen. Just nu vill jag ha mat" Jag skrattade "Vi har nyss ätit middag tjockis" Han log lite "Middagen är bara förrätten för mig"
"Du skulle ta med mig ut imorgon" berättade jag medan jag satte upp håret i en knut för natten. "Jaså?" Han själv lät förvånad, vilket fick mig att skratta "Ja, du su ju det när du var så himla upptagen med din frisyr" Han skrattade lite "Just det, i Manchester ska vi ut, på kvällen" Jag gav honom en menande blick "Okej, men jag varnar dig, om du försöker kidnappa mig eller något så kommer du åka ner med
huvudet först i marken" Louis gav mig en livrädd min och jag skrattade och la mig ner i hans famn "Om jag kidnappar dig skulle jag faktiskt sätta ögonbindel på dig, så du inte kunde veta skillnad på mitt huvud och en hylla" Jag höjde ena ögonbrynet "Okej, du har planerat det?" Han skrattade och la armarna runt mig, jag tänkte precis kyssa honom då en knackning på dörren förstörde hela stunden.
Jag tänkte till en början inte öppna, men när Louis knuffade ur mig ur sängen och gjorde en gest mot dörren suckade jag, och gick och öppnade "Harry?" undrade jag när hans lockiga hår dök upp i dörröppningen "Vad vill du?" "Paul är i köket, han behöver din hjälp" Jag gav
Louis en blick "Åh, okej, ska bara sätta på mig något utan på" mumlade jag, mest för mig själv när jag insåg att jag bara hade ett ganska långt linne på mig "Nej, gå så, det var bråttom" Jag nickade kort "Okej" Louis vinkade av mig lite innan jag gick ut ur dörren, och jag gav honom ett leende innan jag stängde dörren. Jag gick efter Harry, och efter ett tag stannade han plötsligt och vände sig om mot mig. Osäkert stannade jag framför honom "Vart var pappa?" Harry ryckte slappt på axlarna medan han sträckte fram sin hand och smekte min kind lite, och jag gav honom en konstig blick "Han ligger nog och sover" "Men du sa ju att..." Harry nickade "Jag behövde ene ursäkt att ta dig ifrån Louis, jag behöver en kyss" Jag suckade "Låt det gå fort" suckade jag bara, men fick inget svar, bara Harrys läppar trycka mot mina. Han lyfte upp mina händer så att dom hamnade runt hans nacke och sedan la han sina händer runt mig. Faktumet att Louis nyss haft sina händer där fick mig att grymta till i kyssen och sedan backa ifrån honom. "Vad är det?" "Jag är jätte trött och behöver verkligen sova, min mun orkar inte arbeta" Lögn. Men Harry verkade tro på det, eftersom han nickade kort "Okej, men om du behöver en godnatt kyss, kom bara till mig" Jag nickade, även fast om jag nu skulle behöva det skulle det var Louis jag gick till och absolut inte han. Jag gick snabbt till korridoren och in på mitt och Louis rum. Louis gjorde plats för mig i sängen och jag la mig ner bredvid honom "Godnatt, babe" viskade han. Jag log lite för mig själv "Godnatt, boo bear"
Vad tror ni kommer hända?
Harry vs Louis??
//Nellie
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 16 - Look In The Bag
Jag var på väg att gå in på mitt och Louis rum, men Louis tog tag i min handled och hindrade mig "Jag har inte gjort klart min macka än, så det är den här vägen som gäller" Jag suckade, men kunde inte låta bli att le samtidigt som Louis släpade mig ännu en gång mot köket. När vi kom fram tittade sig Louis förtvivlat omkring "Vart är min macka?" Louis vände sig om och gav Niall en misstänksam blick. Niall stod och gav Louis en oskyldig blick, samtidigt som man såg att han hade proppat i sig något stort i hans mun
"Vad då?"
Harry väckte min uppmärksamhet igenom att stirra på mig. Jag tittade upp på honom. Han bara stirrade på mig, och när han stirrat ett bra tag, så började han le lite mot mig. Däremot log jag inte tillbaka, vilket fick Harry att rynka pannan med en frågande blick. Jag bara struntade i det, och pressade ner min gaffel i pannkakorna som skulle vara min frukost "Så! Vi är i Madrid nu, det första ni killar ska göra är att gå på signering!" sa pappa bestämt "Kan jag inte bara gå ut och gå lite med Mathilda först?" undrade Louis med munnen fyllt
med mat "Bara ni är tillbaka tills tolv" "Ja, visst." "Vad ska ni göra?" undrade Liam. Louis tittade på mig "Tja, jag hörde att Mathilda behöver nya underkläder" Louis blinkade med ena ögat diskret mot mig, medan alla andras blickar åkte mellan mig och Louis "Jag följer med!" utbrast Harry och innan Louis hunnit säga något så lade jag snabbt till en sak "Jag har aldrig sagt det" Louis ställde sig upp och la ner tallriken i diskhon "Men nu säger jag det, så kom nu, nu går vi" Harry ställde sig också upp och lade ner disken i diskhon precis som
Louis gjort, medan Louis, utan att jag riktigt hunnit reagera, hadegått och hämtat min tallrik och la ner den i diskhon också "Jag följer fortfarande med!" berättade Harry. Louis stönade "Måste du?" "Louis, inte den tonen!" utbrast pappa surt, som ledaren till dagisgruppen. "Just det!" Harry gav Louis en nöjd blick, och Louis himlade med ögonen, men pressade sedan ut mig igenom dörren "Ni två är för söta" skrattade jag och tog tag i Louis hand. Louis tittade på mig med en orolig blick "Harry ser" viskade han tyst "Han vet" viskade jag tyst
tillbaka. Louis tittade upp på Harry som gick tyst bredvid mig "Harry, vet du att jag och Mathilda är ihop?" undrade han, som om han inte trodde på mig. Det var osmart att säga det, för om han nu inte visste skulle han veta det nu. Harry nickade stumt "Och, det är okej med dig?" Harry nickade "Mer än okej" sa han, och jag kände sedan hur han rörde min rumpa. Jag hoppade till, slog bort hans arm och gick närmre Louis. Harry slog ut armarna i en oskyldig gest "Vad!? Du sa att det var okej" Jag suckade, när jag kom ihåg det "Men det gjorde ont" sa jag. Världens sämsta ursäkt. "Det kan inte ha gjort ont, jag vet att du gillade det" Harry log lite mot mig medan jag kollade på honom, nästan äcklat. "Vad då?" undrade Louis som verkade helt vilse i vårt snack "Han tog min hand" förklarade jag bort mig, världens sämsta ursäkt, igen. "Harry, är du hennes pojkvän?" Harry skakade på huvudet "Nej" "Exakt, jag är det, och det är bara jag som får ta hennes hand" Han log sedan, som om han blev nöjd med försvaret han kom på.
"Babe, vi går in i den här butiken" Jag nickade till en början, men såg sedan vilken butik det var. "Nej! Jag spyr om jag går in dit, det luktar en blandning mellan alla parfymer där inne,jag kräks allvarligt talat då" Louis suckade "Men om vi snabbt går förbi parfym avdelningen" Jag skakade på huvuder "Jag stannar här med henne"föreslog Harry. Louis gjorde en besväradmin "Kan inte du följa med mig in?" "Men tänk om det kommer en kille, och rör h..." Louis avbröt honom snabbt när han förstod vad han skulle säga "Okej, gör det då, vakta över henne rejält!" Harry nickade, och när Louis hade försvunnigt så tittade jag upp på Harry, och gick sedan och satte mig på en parkbänk lite längre bort. Efter ett tag kom Harry dit också. "Visst är det fint väder?" Han placerade sin hand på mitt knä, och jag nickade och tittade upp i den blåa skyn. "Ja, det är väl typ alltid det i Spanien?" Harry nickade "Tror det, men det är väl typ regnperioder" Jag nickade "Ja, tror det" Jag kände hur mobilen vibrerade i min ficka, och jag lutade mig tillbaks i bänken och drog upp mobilen.
Från: Brother From Another Mother
sha vart är du nu är du kvar i New Jersey?? xx
Till: Brother Form Another Mother
sha jag är i Madrid, Manchester nästa ;) xx
Efter ett tag så lutade Harry sig tillbaka också, vilket gjorde så att hans hand, som som sagt var placerad på mitt knä åkte ner och hamnade istället på insidan av mitt lår. Jag gav Harry en lite äcklad min, men han såg den inte eftersom han bara tittade runt i staden. Jag hoppades inombords tusen gånger att Louis skulle komma tillbaks nu,så jag slapp vara ensam med Harry. "En kyss skulle passa bra nu" Jag vände huvudet motHarry och han mötte min blick "Nej" sa jag rakt av "Då får väl Paul veta du, om dig och Louis. Synd." Jag suckade frustrerat "Du är så snygg när du är frustrerad" sa Harry med ett litet leende. "Håll käft" mumlade jag surt "Du är snygg när du är sur också. Men kyss mig nu, så jag slipper ringa till Paul" Jag suckade "Inte här, Louis kan komma ut ur butiken typ när som helst" Harry himlade med ögonen "Kom igen, han gick ju nyss in" Jag skakade på huvudet "Jaja, en snabb kyss då" Han suckade lite, men nickade sedan. Jag tänkte precis ta ett andetag, för att sedan göra den motbjudande saken, men hann knappt blinka förren Harry hade pressat sina läppar mot mina. Jag fick anstränga mig någon rejält för att inte putta bort honom och slå till honom. När kyssen var slut så vände jag fort bort huvudet från honom "Du gillade det" Jag vände blicken mot Harry "Nej, det gjorde jag inte" Harry gav mig ett sådantdärt typiskt 'kom igen' ansiktsuttryck "Jag vet att du gillade det" Jag skakade ännu en gång på huvudet "Sluta" uttalade jag bara enkelt. Jag kunde syna Louis med en kasse i handen, som tittade sig omkring framför butiken. "Louis!" utbrast jag glatt, och slog bort Harrys hand från mig och reste mig upp och började gå mot honom. Jag gick rakt in i hans famn när jag kom fram till honom. "Titta i kassen" bad Louis, och höll fram kassen mot mig. Jag gav honom en blick innan jag tog emot den och öppnade den. I påsen låg det en super söt nalle "Aaawww..." mumlade jag och gav honom en puss på munnen "Tack så mycket, Boo bear" Han log "Varsågod, Matti" log han. Jag hörde hur Harry fnös bakom oss "Om jag var din pojkvän skulle du fått en bil" Louis avslutade kramen och tittade på Harry "Ja, det vore ju oerhört onödigt, för hon är sexton, hon får inte köra bil" Harry himlade med ögonen medan jag skrattade.
"Kom, Lou, jag såg en jätte snygg tröja som du skulle passat i"
Jahapp, vad tycker ni om kapitel 16 då? :) Tror ni Harry är kär i Mathilda eller vill han bara göra Louis avundsjuk eller något sådant?
//Nellie
Kommentera för mer!!
Kategori: Meddelanden
Datum:
1D Day!
Hej!
Som ni kanske vet är det 1D Day idag! Jag och Hilda var helt desperata efter att hitta vart det sändes, (vi både är väldigt efterblivna ibland) Men jag tänkte om ni inte hittar det, så sänds det 20:00 på deras youtube kanal.
Det håller på i sju timmar framåt, alltså tills 04:00 om vi inte räknar fel...
vi kommer nog titta högst tills tolv, sedan kommer vi nog ligga och sova...vi ska upp tidigt imorgon så ingen av våra föreldrar kommer tillåta att vi är uppe tills 4...men jag hoppas och tror att den kommer finnas att titta på dagen efter så vi kan fortsätta titta då!
Ha det super härligt!
PS: KAPITEL 16 SKRIVS :)
//Hilda & Nellie
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 15 - It Wasn't A Question
"Erkänn att du tycker jag är snygg" Jag skrattade "Ja, faktiskt kan jag inte säga emot det" Han gjorde en rörelse i luften, som om han slängde tillbaka sitt hår, fast eftersom han inte hade långt hår blev det istället som om han slog luften "Jag vet. Jag är het" Jag skrattade stort åt hans bitchiga tillgjorda röst "Jag är ändå hetare" svarade jag med den bitchigaste jag kunde göra. Louis skrattade och gömde huvudet i kudden för att lugna ner sitt skratt, och tittade sedan upp på mig med ett leende "Ja, det är du absolut"
"Nästa är Madrid" sjöng Louis när han kom in i rummet. Jag började applådera, vilket fick Louis att skratta och näsan slänga sig ner bredvid mig i sängen och la armarna runt mig "Vad gör du?" undrade han. Jag log "Jag är så himla lycklig" Louis log större "För vad?" undrade han och strök bort en hårslinga som ramlat i mitt ansikte och fäste den bakom mitt öra. "Damon kommer ju vid Manchester" log jag, men slutade le när jag såg hur Louis leende försvann. "Mhm..." mumlade han bara och drog bort armarna från mig. "Är du inte glad för min skull?" undrade jag och la ifrån mig min mobil för att hela min uppmärksamhet skulle hamna på honom. Han nickade "Jo..." mumlade han bara ut och mötte min blick, sorgen bara lös igenom dom. Jag kröp närmre honom och kramade om honom lätt, och efter ett tag kände jag hur hans ena hand omfamnade mig. "Louis, jag ser att du ljuger, vad har du emot honom?" Han tittade upp på mig, och suckade när han mötte min blick "Jag har inget emot honom" Jag höjde ena ögonbrynet och gav honom en menande blick "Okej, jag kanske är lite avundsjuk" Jag suckade "Varför? Han är min bästa vän" "Jag vet inte, du verkade bara så lycklig. Förlåt" "Jag är mer lycklig med dig" mumlade jag fram. Louis log "Du är så söt."
Jag vaknade mitt i natten, av att Louis snarkade. Jag menar nu inte såna där små tysta, diskreta snarkningar, utan så höga så att jag tror hela bussen hörde. Louis fejkade det förstårs, "Håll tyst" mumlade jag och slog till honom lätt. Han skrattade "Aj." "Du väckte mig" suckade jag och vände mitt ansikte mot hans. "Jag kan inte sova" "Så därför var du tvungen att väcka mig?" Han log "Såklart" Jag suckade och himlade med ögonen "Jag är hungrig, följ ned ut i köket." "Nej" mumlade jag trött ut "Åh, det var ingen fråga, kom nu" Jag suckade för tredje gången när Louis drog mig ur sängen. Han släpade mig igenom korridoren med alla släckta lampor och fortsatte in i köket. När vi kom in i köket lyfte han plötsligt upp mig på köksön. Jag skrattade och följde hans rörelser när han öppnade kylskåpet, och kistade när de starka kylskåpslamporna lös i hans ansikte. Han tog fram några saker och satte ner dom bredvid mig. Mitt i när han bredde på smör på något som verkade som en smörgås, så la han ner redskapen och placerade sina armar runt mig och började kyssa mig och jag kysste givetvis tillbaka. När kyssen bara varit i kanske tre sekunder, så tändes plötsligt lampan, och vi avbröt direkt kyssen, och vände hastigt på ansiktet.
Niall stod där och tittade med stora ögon från mig till Louis. Jag gissar att han sett. Alla tre bara stod och stirrade på varandra, väldigt länge. Tills Niall långsamt backade ut ur köket, och släckte lampan igen innan man hörde långsamma fotsteg som gick iväg. Jag och Louis utbytte flera blickar. Louis lufte ner mig från bänken "Vi borde se till så att han inte skvallrar" Jag nickade instämmande. "Ja"
Vi gick fram till dörren som ledde in till Nialls rum. Louis tvekade inte en sekund, utan knackade högt som om det inte var någon som låg och sov. Man hörde ett svagt "Kom in" bakom dörren och hastigt öppnade Louis dörren, och våra blickar hamnade på Niall som satt i soffan. Louis gick in och satte sig på sängen, som om det vore hans rum. Jag stängde försiktigt dörren och satte mig tveksamt bredvid Louis "Du tänker väl inte säga något, va?" undrade Louis försiktigt "Ehm...vad menar du?" Alla tre i rummet visste att Niall redan visste vad vi pratade om "Du vet, det du såg nyss?" "Att ni kysstes?" Louis nickade svagt, och det blev lite tyst i rummet. "Kommer du berätta?" undrade Louis igen efter ett tag och mötte Nialls blick. Niall höll kvar blicken i hans ögon en stund, och tittade sedan ner i marken. Han började skaka på huvudet smått "Nej, det kommer jag inte" Jag log lättat "Tack, Niall" Fick jag ur mig med en lättad suck "Men jag har några frågor" Niall snurrade lite i stolen han satt i "Hur länge har ni gjort..." han gjorde en gest mot oss, som om han inte ville nämna ordet "...det där" avslutade han "Lite innan vi blev ihop..." "Wow, wow, wow!" Niall viftade med händerna lite som att förtydliga att han ville prata "Är ni ihop?" Jag nickade och mötte Louis blick "Ja, han köpte dounuts och..." "Va!?" utbrast Niall, avbröt oss igen. "Har ni köpt dounuts!? Utan att säga till mig?! Jag kunde väl åtminstonde få smakat!" Jag skrattade lite. Typiskt Niall. "Det stod 'Vill du bli min flickvän' på dom" förklarade Louis. Niall ryckte på axlarna, som att det inte spelade någon roll "Bara det är gott" Jag skrattade åter igen "Men jag har också en fråga, vad gjorde du i köket, mitt i natten?" Han fnös lite "Jag kan fråga er samma sak, eller alltså, jag vet vad ni gjorde, jag såg det...Men innan det" "Tjockisen bredvid mig var hungrig" Louis skrattade och slog lätt till mig i sidan av magen, och jag började också skratta "Tja, jag kom dit av samma anledning, och jag är fortfarande hungrig, så jag ska gå och göra en macka" Han ställde sig bestämt upp och lämnade oss ensamma, i hans eget rum. Jag och Louis gav varandra en blick, och gick sedan ut efter honom. Jag var på väg att gå in på mitt och Louis rum, men Louis tog tag i min handled och hindrade mig "Jag har inte gjort klart min macka än, så det är den här vägen som gäller" Jag suckade, men kunde inte låta bli att le samtidigt som Louis släpade mig ännu en gång mot köket. När vi kom fram tittade sig Louis förtvivlat omkring "Vart är min macka?" Louis vände sig om och gav Niall en misstänksam blick. Niall stod och gav Louis en oskyldig blick, samtidigt som man såg att han hade proppat i sig något stort i hans mun
"Vad då?"
Tror ni det var Niall som åt Louis smörgås? :P
Men vad tkr ni för övrigt om kapitlet? :)
//Hilda
Kommentera för mer!!
Kategori: Länkbyten
Datum:
Länkbyte - Heynoveller - Odstorys
Take Me Home
För fyra år sedan hade Alicia Harper ett bra liv. Hon hade många vänner, en syster, mamma och pappa. I skolan gick det bra och hon skulle börja första året i gymnasiet. Visst saknade hon sina kompisar hemma i Sverige, men flytten till London gick bra och hon trivdes där. men sen blev allt kaos. Hennes mamma dog och hennes bästa vän flyttade. Hennes andra vänner vände henne ryggen när bästisen åkte. Alicia började dricka, och så en kväll, när Alicias syster Anna var ute med sin pojkvän, kom katastrofen. Alicia hade druckit, men Anna behövde skjuts. Alicia körde ändå, inte så smart. Hon körde på Anna och pojkvännen, båda dog. Alicia hamnade i fängelse. Det enda som hjälpte henne igenom fängelset var musiken, särskillt pojkbandet One Direction. Hennes högsta dröm är att träffa dem. Nu, tre år senare, när Alicia har kommit ut ur fängelset, inser hon att drömmen kanske inte är så långt bort....
Den är jättebra! Både spännande och välskriven! :)
If I Hear Your Vocie I´ll Be Fine
Vem är det som går där ensam på gatan? Jo det är Alice Park. Alice är snart 18 år gammal och bor ensam med sin pappa André och denna sommaren kommer Alice följe med sin pappa som är turnéledare för bandet One Direction, Alice är väldigt blygg och har inte släppt sin mamma som dog.....Så vad händer när en viss Harry Styles får upp ögonen för Alice?
Den verkar super bra! :)
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 14 - Just A Normal Friday
Jag hoppade till när ett alarm från en butik började tjuta, men blev ännu mer förvånad när Louis fall ner på knä och höll för öronen "DET DÄR LJUDET, DET ÄR MIN KRYPTONIT, FÅ DET ATT SLUTAAAA!!!!" Skrek han ut, över hela staden, alla människor tittade förvånat på honom, som nu börjat vrida sig på marken som jag vet inte vad. När larmet slutade tjuta, borstade han lätt av sig, och reste sig upp "Kom, babe, vi går"
Jag luktade ännu en gång på den underbara doften av blommorna Louis köpt till mig. Louis stod och fixade sin frisyr framför spegeln medan jag låg i sängen "Jag har fått en ny doft till min topp fem lista med dofter" Louis skrattade och gav mig en blick i spegeln "Säg inte att mitt hår kommer först" Jag skakade på huvudet, skämtsamt "Nej, ditt hår luktar skit illa, kunde lika gärna gått in i Damons garderob och luktat" Louis drog häftigt efter andan, och spelade förvånad "Ditt hår luktar så illa så att jag lika gärna kunde övernattat i en lada!" "Övernattat i en lada skulle vara en underdrift för ditt hår, jag kunde övernattat hos grisarna" Louis skrattade, och gick sedan mot mig och gav mig en lång kyss "Ditt hår luktar fantastiskt" mumlade han mot mina läppar, när han hade pausat kyssen för att säga det, och började sedan kyssen igen.
"Jag tar med dig ut imorgon" sa han sedan och återvände till spegeln för att fixa mer med hans frisyr. "Spelar ingen roll om du vill eller inte" Jag suckade "Du är så desperat, jag vill inte vara med dig!" utbrast jag upprivet. Louis gav mig en fejkad ledsen blick "Okej, då sticker väl jag då!" Han började gå mot dörren, men stannade sedan och gav mig ett leende, jag skrattade "Du är en dålig skådespelare, Boo bear" Louis stannade upp "Hur visste du att jag kallas det?" undrade han medan han gick mot mig "Eleanor sa det" berättade jag och drog armarna runt honom när han kommit tillräckligt nära "Det låter sött" Han log, och rodnade lätt "Matti låter sött" Jag log och kysste honom. "Får man mat i den här bussen, eller?" undrade jag när jag märkte hur hungrig jag faktiskt var. Louis skrattade "Jag tror den serveras nu, kom"
"Jag går och köper glass" Killarna verkade nästan inte märka mig, även om jag nästan skrek ur orden "Hallå?" Ingen reaktion, jag ställde mig bredvid teven och viftade lite med händerna, verkligen ingen märkte ens mig. Jag suckade och gick mot dörren som ledde ut i det vackra vädret "Mathilda, vart ska du?!" Jag suckade ännu en gång och gav Louis en menande blick "Glass" Han hoppade upp ur soffan och gick mot mig "Jag följer med" Utan att jag hade bekräftat att det var okej eller liknande pressade han ut mig genom dörren och tog tag i min hand och började gå rakt fram, jag harklade mig lite "Louis, glassbaren är till vänster" Snabbt ändrade han riktning till vänster, och fnös lite "Ja, jag...tänkte gå dit bara skojade lite med dig" Jag himlade med ögonen med ett skratt "Mm, visst" Louis gav mig en menande blick "Tror du mig inte?" Jag skakade på huvudet "Inte alls" "Inte?" ekade Louis med en ljusare ton "Nej" "Inte?" Jag skakade på huvudet "Inte?" Han tog tag runt mina ben och slängde ganska försiktigt upp mig på ryggen "Nu ska du få igen för att du inte tror på mig" "Sätt ner mig!" tjöt jag med ett skratt, och försökte få det att låta så allvarligt som möjligt. Men skrattet bara bubblade i magen och var tvungen att få komma ut. "Ledsen, babe, men det här måste göras" Han fick ner mig i sin famn och för en sekund trodde jag att han skulle sätta ner mig, men eftersom det är Louis gjorde han ju såklart inte det, utan bara doppade ner mitt hår i något som verkade som vatten. Jag hade ingen kraft att försöka ta mig upp, dels för jag skrattade så mycket, och dels för att det är han. Killen som gör så att jag blir svag i hela kroppen. När han drog ut min mobil ur fickan blev jag nästan lite orolig, varför gjorde han så? Jag fick svaret på frågan till hundra procent när Louis la ner mig i fontänen. Jag drog efter andan och tittade surt mot Louis, medan han höll på att nästan dö av skratt. Jag kunde verkligen inget annat än att skratta med. Han hade både hans och min mobil i handen, och det var då jag fick en idé "Louis, hjälp mig upp" Han fick pausa i skratt attackerna, eller försöka, men det gick inte så bra eftersom han småskrattade fortfarande och tog tag i min hand "Nej, du behöver både händerna" Precis som planerat la han ifrån sig mobilerna, och när han tog tag i min hand drog jag ner honom i fontänen bredvid mig, vilket jag började skratta något enormt åt. Louis började direkt skratta, till skillnad från vad jag gjorde, och böjde sig in och började kyssa mig. Mitt i kyssen avbröt jag och skvette vatten i hans ansikte. Han bara skrattade lite och skvätte tillbaks, vilket gjorde att jag skvätte ännu en gång på honom. Han gav mig en spelad sur min och skvätte sedan lite tillbaks. Jag ställde mig upp, och när han tittade frågandes upp på mig, så sparkade jag vatten i hans ansikte. Han verkade först inte vara medveten om vad som hänt, men förstod sedan och började jaga mig. Medan jag skrek så skrattade han, och jag kände hans grepp runt min midja som drog mig tillbaka i hans famn "Fångade dig, mitt pris?" Han verkade ta för givet att 'priset' var en kyss, för han lutade sig in och kysste mig.
"Vad...har...ni...gjort?" uttalade Harry långsamt när vi kom innanför dörren. Jag och Louis utväxlade en blick "Inget speciellt, bara en vanlig fredag, du vet" Jag fnissade lite innan jag mötte pappas allvarliga blick, då blev mitt ansiktsuttryck direkt allvarligt. Pappa gick fram och stängde dörren, och gav sedan någon gest bort mot chauffören av bussen, som gav tummen upp och gick sedan in i båset. Jag tänkte precis gå in i bussen, då pappa hejdade mig "Nej! Du får inte gå in i bussen sådär! I så fall får du gå på en handduk" Jag suckade och tittade mig omkring "Tja, inga handdukar här" Pappa gav ifrån sig ett "Men!" som protest, men suckade och avbröt sig själv i sin mening när jag redan börjat gått in mot mitt och Louis rum med Louis bakom mig. Ungefär precis när jag kom in i rummet startade bussen och började åka, och den plötsliga rörelsen fick mig att haja till och ramla baklänges rakt ner i Louis famn. om det hade varit en kärleksfilm, så hade vi börjat kyssa varandra, eller så hade Louis gett mig en komplimang, men istället fick jag ett "Se dig för, klumpeduns" och blev sedan slängd ner i sängen. Louis skrattade sedan, åt min sura min "Du är också dålig skådespelare, man ser när du fejkar att vara sur" Jag skrattade och himlade med ögonen, plötsligt stannade bussen, väldigt hastigt. Man hörde hur några saker ramlade ur hyllorna i badrummet, och Louis ramlade rakt ner påmig. Jag fnös "Se dig för, klumpeduns" imiterade jag honom och puttade av honom från mig. Han skrattade "Du är bara avundsjuk för att du inte är lika snygg som jag när jag ramlar på någon" Jag skrattade och himlade med ögonen "Ja, för det är ju det du gör. Du ser ut såhär". Jag gjorde en konstig min, och Louis skrattade och kysste mig "Erkänn att du tycker jag är snygg" Jag skrattade "Ja, faktiskt kan jag inte säga emot det" Han gjorde en rörelse i luften, som om han slängde tillbaka sitt hår, fast eftersom han inte hade långt hår blev det istället som om han slog luften "Jag vet. Jag är het" Jag skrattade stort åt hans bitchiga tillgjorda röst "Jag är ändå hetare" svarade jag med den bitchigaste jag kunde göra. Louis skrattade och gömde huvudet i kudden för att lugna ner sitt skratt, och tittade sedan upp på mig med ett leende "Ja, det är du absolut"
Kapitel 14, dårå! VAD tycker ni?! :)
//Hilda
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 13 - Let's Go, Babe
Jag rodnade stort, av allt det han sa och tittade ner, men han bara tvingade mig titta upp igen igenom att lyfta upp mitt huvud med hans hand under min haka. "Du döljer allt det med ditt smink, du stänger inne det. Det är inte bra, folk behöver få se ditt ansikte, utan något kladd i ansiktet" Jag log mot honom i spegeln, och vände mig sedan om med ansiktet mot honom och började kyssa honom, och han kysste tillbaks. Det var nästan overkligt att han var min.
Vi gick runt på gatorna i New Jersey. Jag gillar verkligen shoppingen här, dom har så himla fina kläder. Louis gick bredvid mig, och hade fångat upp min hand, och vi gick bakom allihopa så ingen såg det. Killarna och pappa gick framför oss och diskuterade att Harry ville till en affär som absolut ingen annan verkade vilja gå till. "Mathilda går med mig!" utbrast Harry hoppfullt, och tittade på mig med bedjande ögon. Jag släppte Louis hand "Ehm...okej, visst" Harry nästan viskade "Yesss!" och drog ut väldigt mycket på s:et. "Ses sen, Lou" sa jag. Louis pussade mig på kinden, och slog sedan lätt till mig på rumpan. "Ses sen, babe" viskade han i mitt öra, och gav mig ett leende innan han gick efter dom andra. Jag log stort tillbaka "Kom nu, Matti" Harry tog tag runt min handled och nästan drog mig bortåt. "Vilken affär är det?" undrade jag nyfiket "Kan inte uttala namnet" skrattade han "Men dom har exakt min typ av kläder" Jag nickade lite "Jag gillar din klädstil väldigt mycket" berömde han "Tack" log jag, och hann nästan inte med när han svängde in till en butik.
Vad tycks? :) Varför tror ni Harry valde att hon skulle ge honom kyssar?
Så fort han kom innanför dörren sprang han mot ett par svarta jeans med några hål i dom. Jag skrattade när han vred på dom i hans händer "Ska du testa den?" Harry tittade på mig med ett konstigt ansiktsuttryck "Testa? Prova heter det. Testa är när man testar mat, jag ska inte äta byxorna, Mathilda" Jag skrattade "Inte?" Han himlade med ögonen med ett leende. "Aja du får följa med mig till provrummen, hör du? Provrummen, inte testrummen" Nu var det min tur att himla med ögonen medan Harry tog tag runt min handled och drog mig mot en hytt "Jag väntar nog utanför" Harry skrattade"Såklart" Han hade lite problem med att dra igen skynket med lyckades tillslut. Jag satte mig utanför och granskade en kille, som var väldigt lik Zack. Min mobil pep till, och jag var helt allvarligt talat på väg att hyscha åt den, men hindrade mig i sista sekund, och drog bara ner ljudet.
Från: Pojkvän <3
Saknar dig redan <3 Killarna drog in mig på någon affär är uttråkad nu <3
Till: Pojkvän <3
Saknar dig med bby <3 Roligt att höra att du bara smsar mig när du är uttråkad <3
Från: Pojkvän:
Haha <3 Men jag hade gjort det ändå <3
Jag tänkte precis svara, då jag hörde Harrys röst "Okej, vad tycker du, Mathilda?" Jag tittade upp, men såg bara skynket "Jag kan inte se?" skrattade jag "Men kom in" Jag suckade tyst och ställde mig upp, och pressade ner mobilen i fickan innan jag försiktigt gick fram och drog bort skynket lite. Jag såg Harry stå där med byxorna på, fast han hade ingen tröja, konstigt nog. "Ehm, vart är din tröja?" "Hänger där" svarade han och nickade mot krokarna "Men varför tog av den dom?" "Tänkte att du kanske ville se" Jag rynkade pannan "Eh...okej?" Harry log lite mot mig "Men vad tycker du?" Jag nickade gillandes "Snygga" "Åh, jag pratade inte om byxorna" Harry blinkade med ena ögatmedan jag obekvämt tittade bakom mig "Kom in" Harry drog in mig i hytten och drog sedan iför skynket "Eh, vad var det bra för?" skrattade jag. Harry log, men svarade inte, utan bara nästan tryckte mig mot väggen. Jag gav honom en konstig blick "Jag kanske ska gå ut" Harry skakade smått på huvudet medan hans blick åkte ner till mina läppar. Jag kände hur hans läppar snuddade vid mina, vilket fick mig att som en ren reflex dra upp handen och placera den på hans bröst och trycka honom ifrån mig "Vad gör du?" Han drog bort min hand och gick så nära mig så att våra läppar snuddade ännu en gång "Är du singel?" När han pratade så snuddade våra läppar hela tiden, det kittlades. "Nej" svarade jag snabbt "Vem är den lyckliga killen då?" "Louis" berättade jag utan att tänka mig för, jag var i nästan chocktillstånd efter det Harry gjort. "Va?!" utbrast han, och drog sig ifrån mig för att möta min blick. "Sa du Louis?! Louis Tomlinson?!" Jag nickade "Vad fan, han är 21, Mathilda!" Jag nickade "Jag vet" svarade jag lugnt "Fast du får lova att inte berätta det för pappa!" Hans blick avslöjade att han tänkte göra det "Jag gör vad som helst!" bad jag och tog hans hand med både mina händer. Harry tittade först in i mina ögon, sedan ner på mitt grepp om hans händer, sedan upp i mina ögon, och log. "Vad som helst?" Jag nickade. Harry log större "Okej. Jag får kyssa dig 10 gånger, när som helst, var som helst, plus en kyss nu" Jag bet mig i läppen "Något annat? Vad som helst utom det" Han skakade på huvudet "Och, att om jag 'råkar' komma åt din rumpa så blir du inte sur eller ledsen" Jag skakade på huvudet "Nehe, då får väl Paul veta då" Jag suckade ångestfyllt "Okej då!" utbrast jag. Jag skulle aldrig följt med honom, jag skulle stannat hos Louis. "Bra, då tar jag min kyss som jag skulle få nu" Han lutade sig mot mig, och jag bara stängde ögonen hårt och hoppades att det skulle gå fort. För Louis och dig, för Louis och dig, ekade i mitt huvud, och jag hade helt allvarligt talat lust att spy när Harrys läppar kom i kontakt med mina.
När jag hade lämnat Harry hos pappa och killarna, så berättade dom att Louis hade stannat utanför någon butik. Dom hade bara sagt vart den låg, och jag följde deras beskrivning och efter ett tag såg jag Louis, och sprang rakt in i hans famn. Han fattade först inget och trodde det var någon annan, men såg sedan att det var jag och kramade om mig och grävde ner sitt ansikte i mitt hår. "Hej, babe" Nu kände jag mig trygg, jag kände mig så otrygg och osäker efter kyssen i provhytten. "Hej, baby" svarade jag tyst. När kramen avslutades log han mot mig. Jag började kyssa honom, och han kysste tillbaks. "Här" sa han när kyssen var slut, och höll upp en vacker bukett blommor "Åh, vad fina" sa jag och luktade försiktigt på dom "Bra, dom är till dig" Jag tittade upp på honom "Va?" Han nickade, med ett leende "Sluta vara så perfekt" gnällde jag otåligt. Louis skrattade och la ena armen runt min samtidigt som han började gå "Om det är någon som är perfekt så är det min underbara flickvän" Jag mötte Louis blick, och tittade sedan ner i marken. Jag kom på vad jag och Harry hade gjort, och skämdes, innerligt mycket. Men det var ju samtidigt för mig och Louis "Vad är det, babe?" undrade Louis med en orolig ton "Inget" svarade jag bara "Säkert?" Jag nickade, och kunde inte undvika att möta Louis oroliga blick. "Det är okej Louis, allvarligt" Han log lite "Okej" Det blev en viss stel tystnad mellan oss, det kändes nästan som om han inte trodde mig. Men det var skönt att han inte ställde några mer frågor. Jag hoppade till när ett alarm från en butik började tjuta, men blev ännu mer förvånad när Louis fall ner på knä och höll för öronen "DET DÄR LJUDET, DET ÄR MIN KRYPTONIT, FÅ DET ATT SLUTAAAA!!!!" Skrek han ut, över hela staden, alla människor tittade förvånat på honom, som nu börjat vrida sig på marken som jag vet inte vad. När larmet slutade tjuta, borstade han lätt av sig, och reste sig upp "Kom, babe, vi går"
Vad tycks? :) Varför tror ni Harry valde att hon skulle ge honom kyssar?
//Nellie
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 12 - Where Is My Make-Up?
"Så enligt sig vill dountusten bli min pojkvän?" Louis skrattade och la ifrån sig boxen, och tog sedan mina händer "Nej, jag vill bli din pojkvän. Jag vill verkligen, verkligen, verkligen bli din pojkvän. Jag förstod verkligen inte först vad den där känslan var, när jag rörde sig, kysste sig, såg dig och allt det där, men nu förstår jag att det är kärlek, jag har aldrig känt så förut, och trots åldersskillnad, så vill jag verkligen ha dig, som min flickvän. Så...vill du?" Jag log mot honom, och kände den där speciella känslan i magen "Såklart, ja. Jag hade inte överleft annars" mumlade jag, och lutade mig sedan in för att kyssa hans perfekta läppar.
Jag vaknade av ett ljud i korridoren. Jag suckade djupt, och öppnade ögonen, istället för att se Louis snygga, och söta ansikte blev jag bemött av en tom säng. Förvirrat sträckte jag mig efter min mobil, för att titta vad klockan var. Två på natten? Jag suckade och släckte mobilen, innan jag bredde ut mig över hela sängen med ännu en utdragen suck. Plötsligt hörde jag knarrande, som att en dörr öppnades, och det hörde jag bakom mig, just där dörren till vårt rum var. En obehaglig känsla strömmade igenom min kropp, och hemska misstankar fyllde mitt huvud. Jag vågade knappt titta bredvid mig, mot dörren. Jag var för rädd, tänk vilken hemsk gestalt som kunde kunna stå där. Kanske en seriemördare, som tänkte döda mig? Kanske den där flickan från MAMA? Jag samlade mod till mig och bara snabbt slängde jag huvudet mot dörren. Ingen där, men dörren var öppen. Med darrande kropp ställde jag mig upp och tassade med mina varma fötter mot det kalla golvet, och fick grepp runt handtaget. Långsamt stängde jag dörren, och tog ett djupt andetag innan jag började gå tillbaka mot sängen. Hela min kropp frös till is när jag hörde dörren knarra igen. Jag hörde mitt hjärta slå, och var tvungen att ta några djupa andetag innan jag tittade bakom mig, beredd att möta seriemördaren. Men ännu en gång möttes jag bara av en öppen dörr. Jag greppade tag i det första jag fick tag i, vilket var en bok, och gick sedan långsamt ut igenom dörren. Med darrande händer stängde jag dörren efter mig och smög försiktigt ut mot köket "Mathildaaa..." hörde jag en viskning, som drog ut på a:et i mitt namn. "Louis...?" viskade jag, som bara hördes som en utandning. Plötsligt kände jag hur två händer grep tag om mig, ena runt min midja, och andra på min rumpa. Jag hoppade till och vände mig om, och fick syn på Louis, som skrattade så tyst han kunde. Jag slog till honom med boken "Wow, Mathilda, det är jag, Louis?" "Jag vet, det var därför jag slog dig!" sa jag, med en bitchig röst. Louis skrattade och tog boken och kastade bort den någonstans, och det hördes sedan ett duns från boken som landade. "Nu har ingen av oss vapen. Nu behöver vi bara något sätt att sluta fred, vad sägs om att vi hånglar?" Jag fnös "Hångla med dig själv, du har faktiskt två vapen på dig, dina händer, som rörde mig på ett väldigt privat ställde" Det var mörkt, men jag såg hur Louis himlade med ögonen. "Faktiskt en hand, och dessutom är du min flickvän" Han la händerna runt min midja med händerna vilandes på min rumpa, som om att signalera att han tänkte fortsätta med det. Jag hade kunnat argumentera emot honom jätte bra, men just nu bad min kropp efter en kyss. Inte vilken kyss som helst, hans kyss. Jag placerade mina händer runt hans nacke, och började kyssa honom och han kysste tillbaks. Jag lät mina händer åka från hans nacke upp i hans hår, så jag förstörde hans bakåt kammade hår, och gjorde så att allt hår stod framåt. Mina händer åkte sedan ner till hans händer, som som sagt vilade mot min rumpa, och jag drog bort dom från mig. Kyssen fortsatte, och detsamma med problemet med hand placeringarna. Han la sina händer på mina höfter och drog dom sedan uppåt, förbi min midja, när han hade nått axlarna fortsatte han upp tills han nådde mina kinder och tog sedan lätt tag i dom, och jag avslutade kyssen eftersom jag behövde luft. "Varför gjorde du det här ens? Smyga ut mitt i natten för att skrämma mig" han skrattade lätt, och pussade mig på pannan. "Jag hade inte planerat det direkt, jag bara kunde inte sova och hittade på något" "Du skrämde mig helt ärligt talat vid dörren" Det blev tyst ett tag "Dörren? Vad menar du?" Mina ögon vidgades "Louis?" undrade jag med en menande röst, för att försäkra mig om att han inte skojade. Han skrattade igen "Okej, det var jag" En våg av lättnad svepte över mig. "Ska vi gå ut, min vackra flickvän?" Jag log lite och var glad att det var mörkt så han inte kunde se att jag rodnade. "Okej" sa jag enkelt, och han tog sedan min hand och började gå mot dörren. Promenera, när det är mörkt, två på natten. Vissa skulle anse att det var läskigt, jag tycker bara det är mysigt och roligt.
VAD tycker ni? :) uppdateringen börjar iaf bli bättre ! :)
Jag andades ut när jag såg bussen, för ett tag trodde jag att vi hade gått vilse i mörkret. Men Louis omfamning hade helt klart hjälpt. När jag kom in igenom dörren var förvånande nog alla uppe, och alla stirrade skräckslagna på oss, som om vi var två monster. "Vart kom ni ifrån?!" utbrast Liam tillslut "Frågan är varför ni är uppe" sa Louis med ett litet skratt. "Vi är ju i New Jersey nu, konserten klockan sex, vet du?" Louis suckade "Det hade jag helt glömt" "Lou, jag går in på vårt rum" meddelade jag, och han nickade "Okej, babe" nästan viskade han och böjde sig fram för att kyssa mig. Jag tänkte för en sekund kyssa tillbaka, men kom sedan på att alla satt och stirrade, så jag bara snabbt ryggade undan och gick sedan snabbt mot rummet. När jag kom in i rummet så gick jag direkt till garderoben, och tog ut några kläder. Jag bytte snabbt om och tittade mig sedan i spegeln, då kom jag på vad som saknades, smink. Jag gick in till badrummet och öppnade skåpet där jag förvarade mitt smink, men till min stora förvåning var skåpet helt tomt på smink. Förtvivlat stängde jag skåpet och öppnade det igen, och hopades att sminket skulle dyka upp. Jag hörde hur någon kom in i rummet, och tog för givet att det var Louis. Jag rusade ut till honom "Vart är allt min smink?" Med en belåten suck la han sig ner i sängen med händerna bakom huvudet "Borta" svarade han enkelt. Jag tittade förvirrat på honom "Va?! Varför?! Vart är det?!" Louis skrattade åt min förtvivlade stämma. "Jag har gömt det, du behöver inget smink, du ska inte ha det, det förstör bara ditt vackra ansikte" Jag suckade och försökte att inte låtsas om rodnaden"Men mitt smink, Lou!" kved jag. "Jag tänker inte gå ut utan det!" Louis suckade, och ställde sig upp, och tog tag om mina axlar och ledde fram mig till spegeln. Min blick sökte efter sminket överallt, men hittade inte något. Louis la sina händer runt min midja och det tog ett tag för mig att märka att han tittade in i mina ögon, fast igenom spegeln. "Mathilda, titta på dig själv" Jag gjorde som han sa, men fann inget speciellt "Du är söt, snygg, perfekt, felfri, fin, het..." han harklade sig lite och hans mun hamnade närmre mitt öra "...sexig" Jag rodnade stort, av allt det han sa och tittade ner, men han bara tvingade mig titta upp igen igenom att lyfta upp mitt huvud med hans hand under min haka. "Du döljer allt det med ditt smink, du stänger inne det. Det är inte bra, folk behöver få se ditt ansikte, utan något kladd i ansiktet" Jag log mot honom i spegeln, och vände mig sedan om med ansiktet mot honom och började kyssa honom, och han kysste tillbaks. Det var nästan overkligt att han var min.
VAD tycker ni? :) uppdateringen börjar iaf bli bättre ! :)
//Hilda
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 11 - Will You Be My Girlfriend
"Det är bara en film, babe" viskade Louis i mitt öra. Jag kände en liten rodnad, babe? "Jag vet, babe" svarade jag likadant, han skrattade tyst och tryckte mig hårdare mot sig. Jag märkte då att Harry hade huvudet vänt mot oss. Jag lyfte blicken från filmen och tittade in i Harrys ögon. Han besvarade blicken i några sekunder, och vände sedan långsamt blicken tillbaka till teven. Jag tittade på resten av killarna. Alla, satt och stirrade på oss, och vände snabbt tillbaka huvudet mot filmen när jag tittade på dom.
Jag kände hur en hand strök sig försiktigt över min kind. Trött öppnade jag mina ögon "Babe, jag kommer tillbaka snart" viskade Louis "Vart ska du?" mumlade jag fram och vred på mig i sängen "Jag ska bara gå ut lite" "Jag följer med" Louis skakade på huvudet "Jag går själv, men jag kommer snart tillbaka" Jag tittade sömnigt på honom "Aja, okej..." sa jag bara, jag orkade inte diskutera mer, jag var för trött. "Vi har redan ätit middag medan du sov, det blev soppa" Han ställde sig upp och öppnade dörren och vände sig sedan mot mig igen, som börjat vakna till liv "Hej då, babe" sa han, och började sedan gå efter att han hade stängt dörren med en ganska kraftig smäll, som fick mig att fara upp och sätta mig raklång i sängen. När jag förstod att jag inte skulle kunna somna om suckade jag för mig själv, och tog med min mobil ut och gick mot köket, då min mage bad efter mat. När jag gick in i köket där satt Niall där och åt, medan Harry och Zayn satt en bit ifrån och spelade videospel. Liam hade jag ingen aning om vart han var, detsamma med pappa. "Hej, Mathilda" försökte Niall få fram med mat i munnen. Jag skrattade "Hej" Zayn och Harry lyfte huvudet, endast för att möta min blick, och sedan titta ner i spelet igen. Jag lastade upp lite mat, satte mig ner mitt emot Niall och slängde sedan i mig maten, ja, så hungrig var jag "Wow, ta det lugnt, maten kommer inte gå någonstans direkt" Jag skrattade åt det Niall sa, men åt inte lugnare för det. "Vart skulle Louis?" undrade jag efter ett tag. Niall ryckte slappt på axlarna "Skulle ut, vart vet jag inte" Jag nickade lite, "Vart är Liam och pappa?" "Liam sover, precis som du gjorde och Paul..." han tittade sig omkring lite "...vet jag inte, faktiskt" Jag nickade åter igen, och var inte direkt orolig för min pappa, han klarar sig själv. Jag kände hur mobilen vibrerade i fickan och gav ifrån sig ett läte som berättade att jag hade fått ett sms. Jag tog upp mobilen med ena handen för att se att smset var från Damon
Från: Brother From Another Mother
"Hej Matti! Saknar dig sjukt mycket!!! xxxxxxx Men jag har en fråga, ska ni förbi Manchester på den där touren ni är på?? xxxxx"
Jag rynkade lite på pannan, varför undrar han? "Niall" sa jag utan att släppa blicken från telefonen "Ska vi förbi Manchester?" Han gav ifrån sig ett "Ehm...." och vände sig om mot Harry och Zayn "Ska vi förbi Manchester?" Harry verkade inte höra honom, eller ignorera medan Zayn gjorde ifrån sig ett läte som betydde att han tänkte efter "Ja, efter...eh..." "New Jersey, Madrid, Manchester" hjälpte Harry honom "Aa" sa Zayn som om han bekreftade det Harry s. "Okej, tack" Jag skrev snabbt in ett svar
Till: Brother From Another Mother
"SAKNAR DIG MED!!! xxxx aa vi ska förbi Manchester, vi är i New Jersey snart, bussen stannade för att chaförren behövde äta så vi är mitt emellan New York och New Jersey, men sen ska vi till typ SPANIEEN och sen MANCHESTEER men vrf undra du?? xxxxxx"
Jag la ner mobilen eftersom jag trodde jag skulle få vänta, men svaret kom nästan direkt
Från: Brother From Another Mother
"AAAAHHHH!!! OMG JAG FANGIRLAR JAO, FAMILJEN OCH JAG SKA DIT TILL VÅRA FUCKINSJFN KUSINER OCH DÅ KAN VI TRÄFFAAAS, AAAAHHHH!!!!!! xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx"
Oh my god, jag ska träffa min bästa vän! Jag ställde mig hastigt upp och gjorde massa glädje skutt medan jag knappade in ett svar
Till: Brother From Another Mother
"JDSHFKLGABNFJLAAJSDFKSAHWFLKAJSAUAABDFULLAHDSAJAFGHA DJAFHJA!!!!!!!! xxxxxxxxx"
Jag hoppade runt i cirklar och skrek och Niall stannade upp i sitt ätande för att stirra på mig medan Harry och Zayn hade pausat spelet och tittade nu roande på mig. "OH MY GOOOODNESS!!" skrek jag "Vad är det?" undrade Niall, troligen över mitt hoppande och skrikande "DAMON KOMMER!" skrek jag ut och hoppade stort över faktumet "Och Damon är... din pojkvän?" gissade Zayn "Nej, aldrig! Han är världens bästa kompis!" Jag gjorde ännu ett par glädje skutt "Träffas ni inte så mycket, eller...?" undrade Harry "Jo, varje dag, men inte på sommarlovet" Harry fnös och skakade misstyckande på huvudet "Tjejer..." mumlade han innan han startade spelet igen och han och Zayn började spela. "Är jag den enda som är sjukt glad?" Niall skrattade lite "Som gjädje hoppas, ja, men jag är väl glad för din skull" Jag log "Tack, Nialler" log jag och kramade om honom lite. "Men japp, nu ska jag twittra, facebooka och instagrama om att Damon kommer" sa jag och hörde Nialls skratt innan jag gick in på mitt rum.
Louis kom in i rummet med en sak bakom ryggen, och log mot mig. Snabbt la jag ifrån mig mobilen och kom upp på fötter "Gissa vem som ska komma hit?" Han ryckte på axlarna "Vem?" "Damon!" log jag stort, Louis ansiktsuttryck förändrades, till nästan lite ledsen. "Det låter som en killnamn?" "Det är det, han kommer hit när vi stannar i Manchester! Jag längtar så mycket" "Så ni...ni typ älskar varandra?" Jag nickade stort "Ja, jag älskar i alla fall honom, han har alltid varit där för mig" svarade jag enkelt. Jag menar, det är ju det bästa vänner gör? Är kvar även fast man själv nästan inte är det? "Aha, men...du vet, killar kommer och går, det brukar bara vara en som är där och älskar en tills tidens slut, och ibland har personen köpt donuts?" "Vad menar du med..." jag avbröt mig själv totalt när Louis tog fram en Donut City kartong bakom ryggen "Donuts!" tjöt jag "Hur visste du att jag älskar det" Louis log åt mitt ansiktsuttryck "Jag läste det i din profil på insta...ehm, jag menar...det var bara en ren chansning" Jag skrattade och pussade honom på munnen, vilket både han och jag började le av "Köper någonsin Damon donuts åt dig?" "Försök inte göra det till en tävling, ni är både mina favorit killar" Louis log större "Så jag är på samma plats som honom?" Jag nickade "Faktiskt" "Är han en bra pojkvän?" Jag nickade svagt "Ja, han är världens bästa vän typ, om man inte räknar med dig då" sa jag "Fast han och jag har väl liksom inte samma...mening?" Jag rynkade pannan i ett förvirrat ansikts uttryck "Vad menar du?" "Amen, han är ju din pojkvän" Jag höjde ena ögonbrynet "Det är du med?" undrade jag och satte armarna i en bekräftande gest "Är jag?" undrade han och jag nickade långsamt och kort "Ja, du..." jag avbröt mig själv då jag förstod att han måste misstolkat hela grejen "...nej, han är en pojke, och han är min vän, det menade jag, jag är singel, till 100%" Louis skrattade och tänkte efter lite "Jaha, men då är jag glad" Jag skrattade ett oförstående skratt "Varför skulle du inte vara det?" Louis log lite, och tog dounuts katrongen ur händerna på mig. "För om ni hade varit ihop hade jag inte kunnat gett dig dounutsen" Jag höjde åter igen ena ögonbrynen och tänkte precis fråga vad han menade med det, så öppnade han kartongen, och när jag såg vad det var på dounutsen fick jag en varm känsla i magen.
Det var sex stycken dountuts, och på den första stod det vill, på andra dounutsen stod det du, bli stod det på tredje, min på fjärde, flick- på femte och vän på sjätte. Jag mötte Louis blick, och han log något nervöst. Jag skrattade lite och tittade ner på dounutsen igen "Får jag äta upp det här sen?" undrade jag och pekade ner i dounutsen "Dounutsen ställde en fråga, svara på den" "Så enligt sig vill dountusten bli min pojkvän?" Louis skrattade och la ifrån sig boxen, och tog sedan mina händer "Nej, jag vill bli din pojkvän. Jag vill verkligen, verkligen, verkligen bli din pojkvän. Jag förstod verkligen inte först vad den där känslan var, när jag rörde sig, kysste sig, såg dig och allt det där, men nu förstår jag att det är kärlek, jag har aldrig känt så förut, och trots åldersskillnad, så vill jag verkligen ha dig, som min flickvän. Så...vill du?" Jag log mot honom, och kände den där speciella känslan i magen "Såklart, ja. Jag hade inte överleft annars" mumlade jag, och lutade mig sedan in för att kyssa hans perfekta läppar.
Kapitel 11, och dom blev tillsammans! Vad tycker ni?! :)
//Nellie
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 10 - Babe
"Vart är tröjan?" Han höjde upp påsen, som ett svar "Jaha, em...tack så mycket" mumlade jag "Varsågod, men nu, när jag köpt en tröja, kan jag få en kyss?" Jag rynkade på pannan och skakade på huvudet "Om jag köper en till tröja?" Jag skakade ännu en gång på huvudet "Louis, du kan få en kyss när som helst bara när ingen ser" Han tittade på mig med stora ögon "Får jag?!" Jag nickade lite, och precis som när han knuffade in mig på ginatricot, knuffade han nu in mig på toaletten, låste dörren, och började kyssa mig.
Jag såg pappa vid bussen, vilket fick mig att snabbt ta bort Louis grepp om mig, och han förstod nog för han gick ett litet steg ifrån mig. Pappa fick syn på oss och jag såg hur han suckade djupt innan han gick med bestämda steg mot oss "Mathilda, och måste prata med dig, NU" sa han, bestämt. Jag gav honom en förvirrad blick "Varför?" "Det får du veta när vi pratar om det" Jag suckade, innan jag gav Louis en liten ursäktande blick, han nickade förstående "Jag finns på vårt rum" viskade han när han gick förbi mig och fortsatte sedan in i bussen "Vad har du och Louis gjort?" "Shoppat" svarade jag enkelt "Jag menar innan det. Är ni ihop?" frågade han med en arg ton. Jag gav pappa en sur blick "Vad spelar det för roll?" Undrade jag "Jag vill inte att min sexton åriga dotter ska vara ihop med en tjugoett årig oansvarig kille" "Han är inte oansvarig" skyndade jag mig med att säga "Han är barnslig" "Det kallas att vara rolig, och när det har hänt något allvarligt kan han ta ansvar" Pappa skakade på huvudet och verkade ignorera mitt försvar "Jag har fått höra att ni kysser varandra, är det sant?" "Vem har sagt det?" "Det spelar ingen roll" Det blev tyst ett tag och jag undvek pappas allvarliga blick "Svara på frågan" bad han, lite snällare den här gången "Nej" sa jag och slog ut armarna i en oskyldig gest "Det har vi inte" "Bra" sa pappa, och gav mig en sista allvarlig blick, innan han tillät mig att rusa in i bussen. Jag skyndade mig till mitt och Louis rum, och drog frustrerat handen igenom mitt hår. Exakt varför bryr pappa sig? Han har inget med det att göra faktiskt.
Jag öppnade snabbt dörren och lät den sedan smällas igen bakom mig. Louis tittade upp, men hann knappt se att det var jag förrän jag hade slängt mig i hans famn. Han verkade se att jag var sur och drog handen lugnande igenom mitt hår "Vad sa han?" undrade Louis, som verkade förstå att det var något som pappa sagt "Inget speciellt" mumlade jag, även fast det var en lögn. "Säkert?" Jag nickade kort "Det är..." jag viftade lite med handen "...lugnt" Louis såg mig i ögonen "Okej" mumlade han sedan kort, innan han drog mig närmre honom. Stämningen blev nästan lite tyst, "Kan jag ha på mig nya tröjan?" Louis log, och nickade kort mot påsen, innan han släppte taget om mig "Varsågod" Jag log mot honom, och kunde inte låta bli att ge honom en kort kyss, bara för att han är så söt när han ler. Jag gick och hämtade ginatricot kassen och rev ut den snygga tröjan, jag hade nästan glömt hur snygg den var. Jag tänkte precis dra av tröjan för att utbyta den med den nya, då jag såg i spegeln hur Louis låg och tittade på mig, nästan roat. Jag gjorde en grimas åt honom i spegeln, och han skrattade, innan han fick tag runt min handled och drog in mig i en kyss "Du är perfekt" mumlade han mot mina läppar. Jag avbröt kyssen "Ska du säga" fnös jag "Hannah Montana ljög för mig" Louis skrattade och gav mig en blick som sa att jag var galen "Va?" "Nobodys perfect" sjöng jag med en konstig ton. Louis skrattade "Vad fint du sjunger" sa han ironiskt "Jag sjöng så bara för att du hörde" försvarade jag mig. louis nickade långsamt och sprang långsamt upp i ett leende
"Ja, det är ju därför"
Jag skrattade, och han precis kyssa mig igen, då jag drog bort hans hand från mig och gick och snabbt drog av mig tröjan och utbytte den med den nya, helt fritt från speglar och med ryggen mot Louis. "Jag fattar inte, ibland sover du med underkläder, och då ser jag ju dig, men du kan inte dra av dig tröjan?" Jag himlade med ögonen, och slängde gamla tröjan i Louis ansikte. Ingen reaktion från hans sida, förutom ett skratt som nästan blev kvävt bakom tröjan. Han slängde sedan tillbaka den till mig, men missade så den flög och hamlade på teven "Oj, vad du siktar bra" sa jag, lika ironiskt som när han sa att jag sjöng bra. Louis började låtsas gråta med världens konstigaste min
Jag skrattade och började kyssa honom. Vi blev totalt avbrutna av en knackning på dörren "Mathilda och Louis?" hörde jag Nialls röst. Jag slingrade mig loss från Louis grepp och gick och öppnade dörren "Va?" "Ville bara säga att vi har lite movie-time och..." Niall avbröt sig och granskade mig uppifrån och ner. "Ny tröja?" Undrade han och drog lite i magtröjan, jag nickade "Japp, visst är den snygg? Louis köpte den till mig" jag kastade en kort blick mot Louis, som fortfarande låg i sängen. "Ja, det är den. Men kom om ni vill vi ser klart på den där skräckfilmen MAMA" Jag nickade kort "Okej, tack för infot" Han log som ett varsågod "Är Eleanor med?" undrade jag "Hon har ju gått av?" berättade Niall med rynkad panna "Va?!" utbrast jag "Ja, hon gick ju av i New York istället för New Jerseys, vi är ju på väg till New Jersey nu, om du vill prata med henne, så kommer hon ju vara där" sa han. Jag nickade lite kort "Okej, tack" mumlade jag, men visste faktiskt inte varför jag sa tack. Han log lite och försvann sedan nerför korridoren. Jag stängde dörren efter honom och tittade på Louis "Jag börjar fundera på om det är tröjan som är snygg, eller om det är du som gör den snygg" Jag brydde mig inte ens om att försöka dölja rodnaden "Ska vi gå och kolla på filmen?" Han nickade, och ställde sig upp med en suck, och tog sedan ett grepp runt min midja och började gå mot det så kallade vardagsrummet. När vi gick in satt alla och var djupt inne i filmen, jag drog chokerande efter andan "Har ni börjat filmen utan oss?!" tjöt jag, och alla tittade skrämt upp på mig, och pustade sedan ut "Gud, vad du skräms, vi tittar faktiskt på en skräckfilm här!" andades Liam ut "Och det är anledningen till varför jag skrek, ni ser filmen, utan oss!" Killarna verkade märka vad jag hade på mig och tittade på tröjan "Vad är det för fel på min tröja?!" skrattade jag och slog ut armarna i en gest. "jag brukar ha magtröja, den här kanske är lite uringad men inte mycket" "Inget, den är fin." Jag tackade Zayn med ett leende och följde sedan efter Louis till soffan, och tänkte precis sätta mig bredvid Louis, då han drog ner mig i sin famn istället "Tror du verkligen jag tänker låta dig sitta där när vi har en skräckfilm framför oss? Isåfall trodde du så fel" mumlade Louis. Jag skruvade lite på mig i Louis famn när en äcklig scen dök upp på filmen, massvis med blod, överallt. "Det är bara en film, babe" viskade Louis i mitt öra. Jag kände en liten rodnad, babe? "Jag vet, babe" svarade jag likadant, han skrattade tyst och tryckte mig hårdare mot sig. Jag märkte då att Harry hade huvudet vänt mot oss. Jag lyfte blicken från filmen och tittade in i Harrys ögon. Han besvarade blicken i några sekunder, och vände sedan långsamt blicken tillbaka till teven. Jag tittade på resten av killarna. Alla, satt och stirrade på oss, och vände snabbt tillbaka huvudet mot filmen när jag tittade på dom.
KAPITEL 10!!! Vad tycker ni?! Det blec två gifs (rörliga bilder) för dom passade in så bra! :D
men vad tycker ni? :)
//Hilda
Kommentera för mer!!
Kategori: Länkbyten
Datum:
Länkbyte - novellfoton.blogg.se
Linn är 19 år och bor i Holmes Chapel och har gjort det hela sitt liv. För tre år sedan hade allting varit perfekt för Linn. Hon hade massa kompis och sin pojkvän Harry. Men när Harry söker till X factor 2010 och går vidare måste han flytta till London. Eftersom det blir svårt för Linn och Harry att träffas gör han slut. Vad händer då 3 år senare när Harry och hans band kommer hem över jul till Holmes Chapel? Kommer Linn att träffa Harry? Och om hon gör det, kommer det någonsin bli dom igen?
Novellen heter Back For You och är skriven av en tjej som är skit bra på att skriva! Checka in hennes fina blogg igenom att klicka här eller på bilden :)
Kategori: Meddelanden
Datum:
Just A Thing... :)
Vi tänkte bara säga kort att vi tycker att kommentarerna blivit ganska få, alltså att inte alla som läser kommenterat. Vi tvingar absolut ingen att kommentera, men det gör oss jätte glada! Och dessutom så får vi som en typ energi-kick av det och tänker "LETS WRITE!!" Ta inte detta på något fel sätt, det är några som fortfarande kommenterar och SJÄLVKLAART gör det oss skit glada! :)
Så kommentera SUPER DUPER gärna, vi blir galet glada av det!
Har det blivit dåligt, har vi gått för snabbt i novellen? Låt oss veta! :)
Men japp, Hilda har börjat på nästa kapitel och det kommer ut så fort hon är klar med hela! :)
Ha det jätte bra nu! :)
//Hilda o Nellie
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 9 - Feeling
"Ja, gissar det" mumlade jag "Du är singel, va?" frågade han plötsligt. Jag tittade upp på honom. Varför frågade han det? Han kanske tänker på Jack? Tänk om ban tänkte fråga om vi kunde vara tillsammans. Jag, som hans flickvän, och han, som min pojkvän. Det skulle ju varit perfekt.
Jag kom på mig själv med att jag totalt glömt att jag skulle svara på frågan
"Ja, det är jag" - och du har möjligheten att ändra på det, fortsatte jag på meningen på mitt huvud.
Jag satt ensam i rummet bredvid köket med en soffa och en teve. Jag satt i soffan men tittade däremot inte på teven. Jag satt och smsade med Damon.
"Vah göru?" Det slappaste smset han någonsin skickat till mig, det brukar vara i stil med att hans katt hade rymt upp i trädet och vägrade komma ner, och det brukade vara med stora bokstäver och massvis med utropstecken.
"Sitter i soffan" svarade jag bara och skickade snabbt iväg smset.
"Nej, det gör du inte du smsar med mig HAHAHAHHA" Jag himlade med ögonen för mig själv och en bisarr suck lämnade min mun.
" HA-HA gud vad roligt jag dör" skickade jag bara tillbaks.
"Hej" hörde jag en röst och tittade upp oh fann Eleanor framför mig. Hon drog lite på munnen i ett lite leende "Hej" svarade jag, och försökte låta lika trevlig som hon gjort. Hon gick försiktigt och satte sig bredvid mig "Vad gör du?" Jag ryckte slappt på axlarna "Smsar lite bara..." mumlade jag, och hon nickade en aning och tittade ner i min mobil. "Du är väl inte sur för att jag och Louis, du vet..." Jag viftade uppgivet med handen framför mig som för att signalera att jag inte ville fortsätta "Nej då, först var jag det, eller argt rättare sagt. Men nu började inse att ni passar bättre ihop, det hade ändå aldrig aldrig ändå funkat mellan mig och Boobear" Jag skrattade och tog handen för munnen "Boobear?" upprepade jag med ett skratt. Eleanor skrattade lite också "Ja, det är hans smeknamn, han typ hatar det" Jag log "Det är sött" "Jag vet, det låter sött" skrattade hon "Men, jag och Louis är inte...tillsammans, du vet" mumlade jag "Va?!" utbrast hon "Hur kan ni inte vara det?" Jag ryckte ännu en gång på axlarna "Okej, nu vår du raka vägen in till Louis och är romantisk!" Hon ställde sig upp, och började dra mig ur soffan "Ja, lugn" skrattade jag och ställde mig upp. Hon var så mycket längre än mig, och det var i te bara för att hon hade klackskor. Hon föste in mig i mitt och Louis rum, och stängde sedan snabbt dörren, så att Louis inte hann se henne. Han tittade upp från sin mobil, och log när han såg mig "Hej, snygging" Jag log lite, och kände en lätt rodnad. "Hej, ehm..." Jag stannade i meningen. Det fanns så mycket att kalla honom, men inget jag kunde säga direkt, utan att rodna som jag vet inte bad "...Louis" avslutade jag meningen. Louis skrattade lite och drog upp sin ena hand, som för att signalera att jag skulle lägga mig bredvid. Jag gjorde som han ville och han la direkt armarna runt mig "Vad gör du på min instagram?" undrade jag när jag såg att han bläddrade igenom mina bilder på instagram. "Vad ser det ut som att jag gör? Jag bläddrar igenom dina snygga bilder" Jag rodnade, då jag visste att dom flesta bilderna var på mig. "Är det allt?" Hörde jag en röst som tillhörde Eleanor. Hon klampade in i rummet och tittade på mig och Louis "Några ord och armen runt varandra? Ni verkar inte ha fattat det här än, ni är kära! Jag har aldrig sett Louis rodna, i hela mitt liv! Och det gör han när han är med dig, Mathilda. Jag kan se i både era blickar att ni verkligen är kära i varandra, när jag har gått, vill jag att ni två ska ge varandra en STOR kyss, och sedan prata om ni får någon känsla när ni gör det" Eleanor vände på klacken och försvann ut lika snabbt som hon kommit in. Jag undvek Louis blick igenom att titta ner i marken. Jag kände hur han vred mitt huvud mot hans med hjälp av två fingrar på min kind, och kysste mig sedan. Som alltid, tog fyrverkerier och fjärilar plats i magen och jag hade svårt för att inte skapa någon mer kroppskontakt, så jag bara la min ena hand i hans perfekta hår. Hans ena hand hamnade givetvis runt mig, medan den andra höll på med mitt hår lite grann. När både behövde luft så avslutades kyssen. Den blev tyst i rummet ett tag, den enda man hörde bar våra tunga andetag "Fick du någon känsla?" undrade Louis i en utanför efter ett tag. Jag nickade bara "Du?" Han nickade också "Blev du också typ...svag? Att det känns som om man knappt kan lyfta en pall?" Jag skakade på huvudet "Pirr, i hela kroppen, varmt i magen. Typ fyrverkerier" Han nickade "Jag får också det, men pirret är någon slags utan svaghet för mig" Jag nickade lite, och. Han la händerna runt mig "Vet du vad det är för känsla?" Han nickade lite och tryckte mig närmre sig "Vad?" "Lovar du att inte springa härifrån när du hör det?" Jag nickade, och Louis andades in ett djupt andetag "Jag tror det är kärlek" Snabbt slet jag mig ur hans grepp och började springa mot dörren, men vände mig sedan om med ett leende mot Louis som tittade förvånat på mig. "Jag skoja" skrattade jag, det såg inte ut som om han fattat vad som har hänt. "Jag är för seg för att hinna med dina snabba rörelser" skrattade han, och när jag var framme vid sängen och tänkte lägga mig ner igen, drog Louis istället ner mig i sin famn och la armarna om mig hårt. "Ja, seg är du absolut" log jag. "Va?!" utbrast Louis med alltför ljus röst och satte sig förvånat upp i sängen med blicken i mina ögon "Du är det" skrattade jag. Han satte sig gränsle över min mage och började kittla mig. Jag hatar att bli kittlat. "SLUTA!!" tjöt jag i min andnöd. Och försökte slingra mig ur hans grepp "SLUUUTTTAAA!!" upprepade jag och drog ut på orden, men inget resultat. "LOUIS. JAG GÖR VAAAAAD SOOOOM HELST!" Nu slutade han och såg mig i ögonen, och jag suckade lättat ut. Han bara studerade mig med ett leende, och smekte sedan försiktigt min kind, vilket fick mig att le. Han lutade sig framåt så att han nästan låg på mig och började kyssa mig. Jag kunde verkligen inget annat än att kyssa tillbaks.
Efter lunchen var jag och Louis - och ja, bara, jag och Louis - ute och gick i New York. Vi skulle börja åka till New Jersey efter middagen, och det här var ungefär den enda chansen att shoppa. Louis nästan knuffade in mig på ginatricot när jag tänkte passera. Jag skrattade och tittade på honom med en frågande min "Vad var det bra för?" Han nickade mot något bakom mig och jag vände huvudet dit "Menar du den där söta killen där borta?" Jag vet inte hur ordet söta kom in där, då han inte alls var söt. "Nej" svarade Louis snabbt och nästan surt "Tröjan, det är väl din stil?" Jag letade lite med blicken innan jag såg en perfekt tröja. "Åååhhh!" utropade jag "Testa, testa, testa, testa, testa!" upprepade jag många gånger och hoppade otåligt med den snygga tröjan i mina händer "Gör det" skrattade han, och jag fortsatte hoppa in till provrummet.
När tröjan satt på mig gick jag ut och gjorde världens fulaste pose. Louis skrattade "Den var snygg, men gör inte den posen när du har den, du vill inte veta varför..." Jag skakade på huvudet, och rätade på mig "Nej, det vill jag inte" sa jag snabbt innan han skulle säga något och gick in igen för att byta om igen. "Ge mig tröjan!" hörde jag Louis ropa "Vill du också testa den? Här" skojade jag innan jag slängde ut den mot honom. Han skrattade, åt mitt ändå ganska tråkiga skämt, innan jag hörde hur han började gå bortåt. När jag kom ut från omklädningsrummen så såg jag inte Louis. Jag gick runt lite i butiken och fick sedan syn på honom när han stod utanför, med en kasse i handen. Jag gick ut efter honom "Vart är tröjan?" Han höjde upp påsen, som ett svar "Jaha, em...tack så mycket" mumlade jag "Varsågod, men nu, när jag köpt en tröja, kan jag få en kyss?" Jag rynkade på pannan och skakade på huvudet "Om jag köper en till tröja?" Jag skakade ännu en gång på huvudet "Louis, du kan få en kyss när som helst bara när ingen ser" Han tittade på mig med stora ögon "Får jag?!" Jag nickade lite, och precis som när han knuffade in mig på ginatricot, knuffade han nu in mig på toaletten, låste dörren, och började kyssa mig.
Här är kapitel 9 då alltså! Ledsen för sen uppdatering men vad tycker ni om kapitlet?! :)
//Nellie
Kommentera för mer!!!
Kategori: Länkbyten
Datum:
Länkbyte - storydirection.blogg.se
Can we make it handlar om June Bones, en helt vanlig 18 årig tjej från sverige som just tagit studenten. Allt är helt som vanligt sommarlovet har just börjat men en dag förändras allt i Junes liv. Hennes 16 åriga syster May vinner biljetter för att träffa one direction backstage och väljer att ta med June även om June inte gillar de alls mycket.
Allt förändras, inget blir sig likt igen i hennes liv när modest management anlitar June att vara Harrys flickvän.
Kommer hon ända sin uppfattning om Harry och killarna eller kommer de inte funka för Harry och June eller som fans kallar dom, Jarry. Den verkar jätte bra och är väldigt välskriven
DETTA UNDER ÄR FRÅN OSS
PS!!
VI BER OM URSÄKT ÖVER UPPDATERINGEN, MEN MER KOMMER SÅ FORT SOM MÖJLIGT! :)
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 8 - Oh...
"Jag har inga speciella känslor för dig, du är bara min vän! Jag ser dig som en av alla mina vänner! Du är bara vilken tjej som helst!" Han sprang sedan ut igenom dörren och smällde hört igen den efter sig. Jag vet inte om han var ironisk eller inte, men det gjorde ändå ont att han skrek ut det. Jag släckte lampan och la mig ner och försökte vila lite och reda ut alla tankar som vimlade omkring i mitt huvud. Eleanor, middagen med Niall, varför Louis blev så arg, varför han egentligen kysser mig när han har en flickvän. Det var bara fyra saker, men det var mycket att göra bakom dom. Jag satte mig upp och ringde den enda personen som är lika bra som en tjej kompis att reda ut problem, och ibland snacka mode med, men han kan samtidigt vara väldigt rolig, som dom andra killarna, och vara lika galen som jag. Damon.
"Hur tog Louis det här?" Jag tittade upp på Niall "Va?" "Alltså att du och jag skulle gå ut ensamma?" Jag tänkte på reaktionen han gav mig, skrek att jag bara var en vän och sprang ut. "Han blev sur, typ. Jag vet inte han skrek att jag bara var en vän och sprang sedan ut" Niall tittade upp på mig, och när jag mötte hans blick besvarade han blicken i några sekunder, och tittade sedan ner i marken "Han är kär i dig, Louis alltså, det är oundvikligt, han kanske inte fattat det själv, men jag har" Vid tanken Niall gav mig fick jag en värmande känsla i magen "Säkert?" Han nickade "Känner du likadant?" Jag ryckte på axlarna "Jag vet ärligt talat inte, Niall" suckade jag "Bara det att när jag ser honom pirrar det i hela min kropp, när jag rör honom känns det som om något vimlar runt i min mage" Jag tänkte berätta om när vi kysser varandra, men kom på mig själv med att ingen får veta. "Okej du är kär, definitivt kär" Jag mötte hans blick "Tror du?" Han skakade på huvudet "Jag vet, det du nyss beskrev är helt klart kärlek" Vi kom fram till bussen, och vi gick in "Okej, vi är nog lite sena" skrattade jag är jag såg att klockan faktiskt var elva "Hjälp" skrattade han "Men ja, godnatt Matti" Jag log "Godnatt irländska pyssling"
Såå, vad tycker ni?! :) HAR NÅGON ANNAN KOLLAT PÅ SOML? Story Of My Life musik videon? Jag började gråta lite faktiskt, så himla bra :')
Jag kände hur någonting rörde sig bredvid mig vilket fick mig att sakta slå upp mina trötta ögon. Jag vände min blick mot klockan och såg att den var tolv, jag suckade tyst för mig själv. Jag skulle precis resa mig upp när jag kände jag hur någonting tog emot. Jag tittade bak och såg att Louis ligger upptryckt mot min baksida och han har högerarmen lindad om min midja medan han sov djupt. Ett litet leende spred sig på mina läppar samtidigt som jag försökte flytta på hans arm, men det gick inte som planerat när hans grepp om mig blev hårdare. Jag försökte ännu en gång att flytta Louis arm men han håller bara kvar den. Just i den situationen kändes det inte ens som jag orkade försöka något mer. Jag vill egentligen bara ligga kvar i sängen men just nu är mitt behov av att gå på toa en aning större.’’ Louis ’’ mumlade jag tyst, och skakade lite lätt om honom så att han skulle vakna till.
’’ Louis ’’ upprepade jag ännu en gång. Louis mumlade ut något ohörbart medan han gosade in sig i min nacke. Jag suckade tungt innan jag la mg ner till rätta i sängen. Jag kände hur Louis började röra sig bredvid mig i sängen vilket fick mig att snabbt stänga mina ögon och låsas sova. Men jag har ändå ena ögat svagt uppe eftersom jag ville se vad han gjorde.
Jag såg hur Louis sakta öppnade ögonen och lyfte lite lätt på hans huvud, det tog någon sekund innan han vände sitt huvud mot mitt håll. Han kollade förvirrat på mig innan han bryter ut i litet leende som jag inte kan förstå. Han drog bort handen från min midja och jag kände snabbt hur kallt det blev där hans hand nyss låg. Han reste sig upp och blickade sedan bakom sig, mot mig. Snabbt stängde jag ögonen helt och hållet och kände sedan hur något varmt hamnade på mig. När hans steg hade försvunnit in i badrummet öppnade jag ögonen och såg direkt att han hade lagt täcket över mig. Jag log för mig själv, han är så söt. Jag hörde hur han började gå ut från badrummet och blundade snabbt. Jag trodde först han var bakom mig, och blev väldigt rädd när jag kände hur sängen tyngdes ner en aning framför mig, men förstod sedan att det var Louis. Jag kände hur han strök lite i mitt hår, och fortsatte sedan försiktigt ner till min kind. Jag höll nästan andan, jag var så rädd för att han skulle märka att jag var vaken. Hans hans åkte ner till mina läppar och han strök försiktigt med sin tumme på min underläpp. Allt jag ville göra just nu var att öppna ögonen och kyssa honom. Jag kände hur något varmt omfamnade mina läppar och någon sekund senare fattade jag att det var Louis som pussade mig. Jag kände att jag inte kunde hålla ögonen stängda mycket mer, och började vackla lite med ögonlocken. Han reste sig då snabbt upp ur sängen när han insåg att jag började 'vakna'. Jag öppnade ögonen helt och mötte direkt Louis blick, han log lite, nästan nervöst "God morgon" sa han "God morgon" log jag tillbaks, och insåg att det inte alls lät som om jag nyss vaknat. "Eh...drömt något speciellt?" Jag skakade på huvudet "Du?" Han ryckte på axlarna "Det normala" "Och exakt vad är det normala" Han log lite "Inget..." mumlade han. Jag sträckte mig lite i sängen "Okej" "Varför är du så söt?" frågade han tvärt. Jag mötte hans blick, och kände den stora rodnaden på mina kinder "Varför är du söt?" Han log lite "Jag frågade först" Jag skrattade "Det är jag inte" Louis himlade med ögonen "Det säger du bara. Man kan inte vara så söt och inte veta om det" "Jag är hundra procent allvarlig" skrattade jag. Louis verkade inte ha en tanke på att svara, utan bara kröp ner i sängen bredvid mig och gav mig en ganska lång kyss, som jag med glädje besvarade. "Louis" Jag hörde hur någon nästan bröt upp dörren och snabbt knuffade jag Louis ifrån mig och snubblade upp ur sängen. Eleanor kom in "Godmorgon, Loooouuuiiiii!" tjöt hon överlyckligt och sprang smått mot Louis och började kyssa honom. Jag tittade bort mot toaletten snabbt och tittade tillbaks när dom verkade ha avslutat kyssen. "Det blir pannkakor till frukost!" berättade hon glatt "Mhmm..." mumlade han "Men japp, kom så fort du kan!" log hon och försvann sedan ut igenom dörren. Jag pustade ut, och Louis vände sitt huvud mot mig. "Det var nära" suckade Louis lättat. "För nära, vi måste vara mer försiktiga" Louis verkade inte bry sig om det och bara tog ett tag runt min midja och drog ner mig mot honom, och började sedan kyssa mig. "Oh, jag glömde..." Jag hörde hur Eleanor gick tillbaka mot vårt rum snabbt försökte jag komma loss från Louis, men han verkade inte höra att hon var på väg tillbaka, bara vägrade släppa taget om mig. "Louis, du och jag ska g..." Eleanor stannade totalt upp i meningen och stirrade på oss med stora förvånande ögon "Oh..." mumlade Louis tyst för sig själv när han insåg vad som hänt. "Vad fan håller ni på med?" uttalade Eleanor långsamt och tydligt. Klumpen imagen växte sig större. Nej, nej, nej, nej, nej! Jag önska tiden kunde spolats tillbaks, det här är som en mardröm. "Det finns en...förklaring" sa jag snabbt och försökte få Louis att släppa mig, men hans kropp var helt stel och vägrade nästan ens blinka. "Den vill jag faktiskt inte höra, Louis, varje gång du har gött in hit, är det det här ni har gjort?!" "Eleanor, jag..." Eleanor avbröt honom "Jag har alltid tyckt att ni tittat på varandra sådär speciellt" "Nej, Eleanor, jag bara...jag..." "Du?" undrade Eleanor sort "Du bara vad?!" "Eleanor, det här var faktiskt mitt fel, jag...jag ville bara testa, vi har inte gjort det fler gånger" Jag kom inte på något mer att säga "Okej, Louis, det är slut" "Men Eleanor, jag har inga känslor för henne..." Protesterade Louis "Inte? Titta in i mina ögon och säg det" Han mötte uppriktigt hennes blick "Jag har inga k..." Hans ord dog sakta ut "...jag kan inte säga det" mumlade han fram, sorgset. "Nej, tänkte väl det" skrattade Eleanor med ironi i rösten. Det kändes som om jag bara stod där, men vad skulle jag säga? Det fanns inte mycket att göra. "Varför inte bli tillsammans med Mathilda istället? Ni verkar ju väldigt lyckliga tillsammans" Hon försvann ut igenom dörren, och smällde igen det efter sig. Det enda som hördes i rummet sen var Louis djupa suck "Louis, jag...jag är ledsen" mumlade jag "Var inte det, det är inte ditt fel" suckade han "Vems fel är det då?" "Mitt. Jag borde inte ens varit ihop med henne om jag kysser en annan" "Eller så borde du inte kyssa någon annan när du var ihop med henne" Han skakade på huvudet "Jag ångra inget om våra kyssar" "Men vi kan fixa det här, det är bara att berätta för henne..." "Nej" avbröt Louis mig med en suck "Det vore inte rätt att vara ihop med henne när jag är hopplöst förälskad i någon annan" Nyfikenheten om vem det var uppstod, men frågade aldrig, bara nickade. "Det skulle ändå varit slut förr eller senare, och jag gissar att det var nu" Jag nickade "Ja, gissar det" mumlade jag "Du är singel, va?" frågade han plötsligt. Jag tittade upp på honom. Varför frågade han det? Han kanske tänker på Jack? Tänk om ban tänkte fråga om vi kunde vara tillsammans. Jag, som hans flickvän, och han, som min pojkvän. Det skulle ju varit perfekt.
Jag kom på mig själv med att jag totalt glömt att jag skulle svara på frågan
"Ja, det är jag" - och du har möjligheten att ändra på det, fortsatte jag på meningen på mitt huvud.
Såå, vad tycker ni?! :) HAR NÅGON ANNAN KOLLAT PÅ SOML? Story Of My Life musik videon? Jag började gråta lite faktiskt, så himla bra :')
//Hilda
Kommentera för mer!!
Kategori: Forbidden Love
Datum:
Kapitel 7 - Arm Wrestling
"Nej, Louis, fy" skällde Mathilda på mig som om jag vore en hund, när jag för säkert tionde gången la händerna runt henne. Killarna, pappa och Eleanor var framför oss och det var för riskabelt, tyckte hon, men jag behövde bara kroppskontakt "Först får jag inte kyssa dig, och nu får jag inte röra dig?" "Det är folk här, Louis, det är för riskabelt" viskade hon mot mig "Så om vi går någonstans där det är bara du och jag?" Hon nickade lite "Då kan vi göra det" "Kan vi gå in på toaletten?" "Ja, men både två? Vore inte det konstigt?" "Jo..." mumlade jag "Vänta, jag har en jätte bra ide" Jag han inte fråga vad, förrän hon hade skrikigt till "Aj!" utbrast hon. Alla framför oss vände sig om "Vad då?" undrade Paul "Jag råkade skrapa upp min hand" Jag tog tag om hennes hand och letade efter såret "Vart?" undrade jag, och mötte hennes blick. Hon blinkade diskret med ena ögat, och då förstod jag"Oj, där är det, det verkar djupt, vi borde kanske gå och skölja av det med tvål på toaletten, fortsätt gå ni, vi kommer ikapp!" Paul nickade lite "Gör det" Jag drog med mig Mathilda på ett cafe, och gick rakt in på toaletten, ivrig om att få en kyss. Så fort både hade kommit in på toaletten låste jag dörren, och nästan kastade mig mot Mathilda och började kyssa henne. Hennes händer hamnade i mitt hår och gled sedan ner och smekte min kind. Mina händer hamnade på hennes höfter, och när kyssen var slut, lutade jag pannan mot Mathilda panna, och såg djupt in i hennes vackra ögon. "Exakt vad jag behövde" andades jag mot hennes läppar. Hon log och började kyssa mig igen. När vi kysst varandra i säkert tjugo minuter, och kysst varandra säkert femtio gånger, knackade någon på toalett dörren. "Mathilda, Louis?" Jag och Mathildas blickar möttes i panik "Ja?" undrade Mathilda "Ni har varit borta i typ en halvtimme, hur djupt kan såret vara?" Snabbt lindade jag en pappersbit runt Mathildas hand, och gick och låste upp. Harry dök upp i dörröppningen "Kom" Han började gå ut och jag tog Mathildas hand och gick efter honom. "Alla var jätte oroliga, vi sitter vid Ben&Jerry affären" Jag och Mathilda följde med efter honom, när han gick över gatan, och förbi några byggnader och tillslut kom fram till Ben&Jerry. "Mathilda!" utbrast Paul och gick direkt och kramade om henne. Det såg ut som om hon behövde luft "Jag var så orolig! Min lilla flicka, ensam i New York!" "Jag var inte ensam, Louis var med" "Men tänk om något hände?" "Som sagt, Louis var med, han kunde tagit hand om det" Jag log, åt all tillit Mathilda gav mig. "Okej, så du litar på Louis till 100%?" Hon nickade "Då gör vi så att Louis, om Mathilda vill gå någonstans måste du följa med henne, vem som ska skydda dig blir Mathilda, ni skyddar varandra" "Mathilda? Skyddar Louis?" skrattade Harry "Underskatta inte hennes smala kropp, hon är starkare än dig, Harry, tror jag till och med" Harry fnös "Yeah, right" "Armbrytning?" frågade Mathilda och gick fram mot stolen han satt på "Visst, om jag vinner är du skyldig mig en tjänst" "Och om jag vinner...?" undrade Mathilda "Det händer samma dag som det regnar glass" skrattade Harry "Men visst, då är jag skyldig dig en tjänst" Hon nickade, och satte sig på stolen framför. Dom det där greppet man gör när man gör armbrytning, och Harry räknade till tre. När han sa tre, så smashade Mathilda ner hans hand i bordet. Harry tittade med stora ögon på sim hand "Jag...var inte beredd" sa han snabbt "Igen" Harry räknade åter igen på tre, och den här gången gick det lite bättre för Harry, han lyckades hålla handen uppe i en sekund innan Mathilda fick ner handen. "Shit, hon var stark" skrattade Harry förvånat. "Harry, det där du sa om att det regnar glass... " Niall gick fram till honom, och kastade glass i hans hår, som han genast försökte få ur "Jag testar" Liam och Harry bytte plats, och Harry räknade ner till tre, och Mathilda smashade ner hans hand i bordet. Efter Liam testade Zayn, och förlorade, och sen Niall, förlorade också. Jag bara stod och skattade "Hon får er att verka svaga" skrattade jag fram "Det är inte så himla lätt, Louis!" skrattade Zayn "Testa själv!" "Ja, testa själv, du får göra det" Jag skrattade "Jaja..." mumlade jag och satte mig på stolen mitt emot Mathilda, som mötte min blick "Beredd?" Jag nickade, och försökte koncentrera mig på styrkan istället för att vi höll händer. Harry räknade till tre, och jag kämpade för att ha kvar styrkan, men kände hur jag blev svag av att det var hud mot hud. Jag lyckades få ner hennes hand en liten bit, men åkte ner när min kropp sa emot helt. "Jag svär, om det inte pirrade i hela min kropp när du rörde mig, så skulle jag fått ner din hand direkt" viskade Mathilda tyst när alla börjat diskutera något. Jag log mot henne, och fattade diskret tag i hennes hand under bordet.
Vad tycker ni? :) Halloween igår, någon som gick bus eller godis? :P
Mathildas Perspektiv
"Tycker du jag ska ha på mig Samuel?" Han mötte min blick, nästan förskräckt "Ursäkta, VA?!" Jag skrattade "Samuel, min keps" Jag tog fram 'Samuel', och visade den för honom "Eh, så du har döpt din keps?" Jag nickade, som om det vore det självklaraste i världen "Jag döpte Sally också" Sa jag och letade ett tag i min väska, och visade sedan Louis min andra keps "Mathilda, man döper människor, djur, fordon, men...hattar? Du är nog den enda i hela världen som gör det" "Faktiskt! Så döper 15% av jordens befolkning sina hattar, så döm mig inte!" försvarade jag mig "Ja, femton procent, oj vad mycket" Jag skrattade och skulle precis svara, men blev avbruten av en knackning "Mathilda?" hörde jag Nialls röst "Aa?" svarade jag slappt, som om jag inte orkade gå till dörren "Får jag prata med dig?" Jag la ifrån mig kepsen, och gick och öppnade. "Först, en fråga, döper du dina saker du har på huvudet?!" frågade jag snabbt. Niall tittade oförstående på mig, med en blick som sa att jag var galen "Eh...Nej?" uttalade han tveksamt "Nehe, men ja, vad var det?" Han log lite, nästan nervöst "Tänkte bara fråga om du typ...ville hitta på något. Inte nu, men snart? Jag tänkte att vi kunde gå ut och äta middag, istället för att äta här." Jag nickade "Visst, men om pappa ska med rekommenderar jag inte asiatisk mat, för..." "Nej, det blir...bara du och jag. Inte Paul, inte Harry, inte Liam, inte Zayn, inte Louis. Bara du och jag" Jag nickade långsamt "Okej. Borde man ha på sig något speciellt, vart hade du tänkt att vi skulle gå" "Det är en fem stjärnig restaurang, men ha på dig vad du vill, du ser bra ut i allt..." Han verkade förstå vad han sagt och rodnade lätt och tittade ner i marken "Okej så, femstjärnig Restaurang, ha på sig vad man vill, bara du och jag?" Han nickade och log "Ska vi gå runt sju tiden?" Jag nickade "Visst" Han log "Okej, ses" Jag log lite "Ses" Jag stängde dörren när han gått och vände sig sedan om mot Louis. Han hade en hård blick på marken, och verkade vara helt inne i tankar. Jag gick långsamt förbi honom, och satte mig på min sida av sängen. "Så du ska på dejt med Niall?" undrade Louis med en stel röst. "Jag skulle inte kalla det dejt..." mumlade jag osäkert "Ni kommer alltså bli ihop?" Jag skakade på huvudet "Nej, varf...Våran vänskap kommer ju inte förstöras något om jag får en pojkvän!" Skrek jag ut. Inombords hoppades jag på att han skulle bli pojkvännen, men visste att det aldrig skulle hända. "Ja, för det är ju så!" skrek Louis upprört och ställde sig snabbt upp "Jag har inga speciella känslor för dig, du är bara min vän! Jag ser dig som en av alla mina vänner! Du är bara vilken tjej som helst!" Han sprang sedan ut igenom dörren och smällde hört igen den efter sig. Jag vet inte om han var ironisk eller inte, men det gjorde ändå ont att han skrek ut det. Jag släckte lampan och la mig ner och försökte vila lite och reda ut alla tankar som vimlade omkring i mitt huvud. Eleanor, middagen med Niall, varför Louis blev så arg, varför han egentligen kysser mig när han har en flickvän. Det var bara fyra saker, men det var mycket att göra bakom dom. Jag satte mig upp och ringde den enda personen som är lika bra som en tjej kompis att reda ut problem, och ibland snacka mode med, men han kan samtidigt vara väldigt rolig, som dom andra killarna, och vara lika galen som jag. Damon.
Vad tycker ni? :) Halloween igår, någon som gick bus eller godis? :P
//Nellie
Kommentera för mer!!
Another Love
Tied Love
One Shots
