Det första jag såg när jag kom in i rummetvar Louis, som direkt surt mötte min blick, och återgick sedan till maten. Jag rynkade på pannan och gick och satte mig bredvid honom "Hej" Han gav mig bara en trött uppsyn, svarade inte ens. Han tittade ner i sin mobil, medan jag tog ett körbär av skålen, även om jag gott och väl visste att det var Louis. Mathilda, jag såg en väldigt intressant bild på instagram den här morgonen..." Jag svalde hårt, och förstod direkt att det var bilden på när Harry pussade mig som han menade "...och jag var inte direkt glad för det jag såg" Han tittade surt på mig "Louis, snälla, det är inget sånt emellan oss, jag lovar" Han fnös till "Ja, visst" "Det var Harry, inte jag, jag var inte ens medveten om det, det är egentligen sjukt, jag visste inte ens om att han var i samma rum, jag..." "Harry?" Han rynkade på pannan "Vad har Harry gjort?" Jag frös till is, bokstavligen. Jag vågade knappt andas när Louis blick borrade in sig i mig "Vad...vad pratade du om?" Louis gav mig en orolig blick "Jag pratade om det här" Han drog fram sin mobil och visade mig en bild på när jag gjorde en grimas, och Brad pussade mig på kinden. "Louis, du vet att jag och Brad bara är vänner, vad blir det för mat?" Jag hoppades att han hade släppt det jag sa om Harry, men det hade han tydligen inte. "Vad menar du med Harry? Vad har han gjort!?" När jag inte svarade, så tog han upp mobilen igen och gick in på Harrys
instagram "Louis, nej..." Jag suckade när han fick syn på bilden och förstorade den. Han stirrade på den ett tag, och tittade sedan på mig, sen bort mot killarna, på mig igen, på mobilen och gav mig tillslut en besviken blick innan han sköt stolen ifrån sig och sprang ut. Jag suckade, och ställde mig hastigt upp och sprang efter, så snabbt jag kunde. Jag hörde hur hissen plingade till, och vände mig snabbt om.
Det var två centimeter mellan hissdörrarna, och jag hann se Louis, som stod med pannan lutad mot väggen innan hissdörrarna stängdes. Jag suckade, får väl bli trapporna då. Jag öppnade dörren till nödutgången, och sprang uppåt i trappan, det snabbaste jag kunde för att
hinna före hissen. Louis bodde på plan två, så mycket visste jag. När jag fick syn på en dörr som det var en tvåa på sprang jag in, och såg Louis stå vid en dörr en bit ifrån mig

"Louis!" Han tittade upp, och när han såg mig skyndade han sig att låsa upp dörren och försvann in
när jag precis kommit fram till dörren. Jag suckade och bankade på "Louis, öppna, snälla!" Jag hörde inget från rummet, inget ljud över huvudtaget. Jag försökte mig på att knacka några gånger till, men det blev inget resultat. "Louis, snälla..." suckade jag, men fick inget som helst svar tillbaka. Hur ska jag ta mig in i rummet på ett annat sätt? Jag tänker absolut inte klättra utanför huset, och ta mig in igenom
fönstret "Vad gör du här, baby? Jag letade överallt" Jag gav Harry en sur blick "Tack vare dig vill inte Louis öppna dörren till mig" Han suckade "Baby, du behöver inte Louis när du har mig" Han la armarna runt mig, och jag bara suckade och ta bort dom "Låt mig vara" "Jag vet vad du egentligen menar när du säger låt mig vara, du menar att du vill att jag ska kyssa dig, försök inte spela svårfångad" Han böjde sig in för att kyssa mig, men tack och lov tröck en hand bort honom från mig, och det var inte min hand. Jag tittade bredvid mig och såg Louis "Harry, du låter Mathilda vara, okej? Annars kan jaglova att du kommer ångra dig" Harry tittade surt på Louis när jag tog tag i hans arm och ställde mig lite bakom honom , sedan skrattade han ett ironiskt skratt "Ångra mig? Jag kommer aldrig ångra mig, jag har kysst henne, vetdu det? Din flickvän var en bra kyssare, vet du?" Louis tog ett steg frammåt och knuffade till Harry hårt så han stapplade bakåt "Dulåter henne vara, okej? Du har absolut inget med hennes läppar att göra"Harry höjde ena ögonbrynet och gav Louis en utmanande min "Inte? Mathilda, vem mellan mig och Louis vill du mest kyssa?" Harry stirrade på Louis medan Louis vände huvudet och tittade på mig "Louis" sa jag som om det vore den självklaraste saken i världen, men det var det ju också.Trodde han seriöst att jag skulle välja honom? Louis skrattade tyst och tittade upp på Harry "Och vad skulle det bevisa?" "Innerst inne vill hon kyssa mig mest, vet du, när hon inser att du bara kommer krossa hennes hjärta och sedan gå" Louis fnös och drog en arm runt min midja och drog mig närmre honom, vilket fick Harry att titta ännu surare på honom. "Krossa hennes hjärta? Jag bryter hellre mitt ben, bara för att du är kär i henne betyder inte det att hon är kär i dig, för hon är min" Det såg ut som om Harry skulle slå till honom vilken sekund som helst, så jag tog snabbt Louis hand "Louis, kom" Jag drog in honom i hans rum och låste dörren innan jag vände mig om mot Louis "Jag har aldrig varit i ditt hotellrum" berättade jag medan jag tittade runt "Nästan inte jag eller, jag har nästan bara varit hos dig" Jag nickade kort "Du är inte sur på mig, eller hur?" Han skakade på huvudet "Jag är besviken, att du inte sa något" Jag skrattade, lite glädjelöst däremot "Vad skulle jag säga? Din bästa vän har just kysst mig, vill du sova hos mig?" Han log lite, men leendet tonades sakta ut "Kysst? Har han gjort det också?" Jag tittade ner i golvet "Kom här, babe" Louis gjorde plats för mig bredvid sig och klappade på madrassen. Jag log lite samtidigt som jag la mig bredvid honom. Han la sina armar runt mig och mitt huvud hamnade på hans bröstkorg "Berätta nu exakt vad det äcklet har gjort" Jag drog in ett djupt andetag

"Det började i New Jersey, när jag och Harry gick in på den där butiken som ingen annan ville gå in i..."

HUUR tror ni Louis kommer reageraa?

Ledsen för försenat kapitel, igen :(

//Hilda

Kommentera för mer!!