Eleanor kom ut från mitt och Nialls hus. Jag satt på grusgången som ledde in till huset, och grät. "Bitch" Eleanor gav mig långfingret  när hon hon förbi mig och vidare ut på gatan. Nu var huset Eleanor säkert, jag klev försiktigt in igenom dörrene och låste efter mig.  Jag vill inte att Eleanor kommer tillbaka. Jag gick in några steg men stannade när jag hörde snyftningar. Jag vänded mig om och  förstod att snyftningarna kom från vårt sovrum. Jag gick in i vårt sovrum och satte mig på sängkantenen. Niall tittade upp på mig.  Han hade blogsprängda ögon och tårar som forsade ner från kinderna. "Niall..." började jag men han lät mig inte prata klart, utan gick  istället in på toaletten och låste om sig. Eleanor hade orsakat det här. Eleanor hade gjort så att Niall började gråta och nu låst in sig på  toaletten. Jag är inte och kommer aldrig någonsin vara tillsammans med Olly. Han är en snäll kille, men det är Niall jag vill ha.  Jag ställde mig upp och knackade på dörren. "Öppna" Ingen reaktion. "Jag måste borsta tänderna" Jag hörde hur han gick några steg,  och såg sedan låset ändras från rött till vitt och han öppnade sen dörren, och gick rakt förbi mig. Jag var nära på att börja gråta,  men höll det inne så gott som det gick. Jag gick in och tog tandkräm på borsten och satte den sedan i munnen. Tänk om Niall aldrig  kommer förlåta mig? Förlåta? Nej, han kan inte förlåta mig från något jag inte gjort. Det var Eleanor som hade gjort det, utbytt  Nialls ansikte mot Ollys. Jag borstade snabbt klart tänderna och satte tillbaka tandborsten. Jag gick sedan ut ur dörren och satte mig
på sängkanten. Niall dök upp och gick in på toaletten igen, och borstade tänderna nog.
Han litar med på Eleanor än på mig. Varför tror han ens på Eleanor?
Niall kom ut ur badrummet "Niall...!" sa jag, men han ingnorerade mig. "Niall snälla lyssna på mig" fortfarande ingen reaktion, han  bara rotade i garderoben. "Snälla bara lyssna på mig" Han märkte inte av mig. Det var som at jag bara var osynlig. Jag kännde hur  en tår började rinna ner för min kind. Jag torkade genast bort den. Jag vill inte börja gråta. "Niall, snälla" Jag snyftade till och då  vände sig Niall om och tittade mig i ögonen. Äntligen ser han mig. Han gick fram till mig, strök bort mina tårrar och återgick sedan  till garderoben. Ska jag ta det som någon gest? "Niall, prata med mig" Han svarade inte, "Niall..." Han hör vad jag säger, men  svarar inte. Jag beslutade mig för att bara prata på, eftersom han kunde höra migg. "...jag lovar och svär, jag har inte kysst Olly. Jag kommer aaldrig göra det eller, det är dig jag alltid velat ha och hade. Eleanor sa bara det för att hon ville ha dig. Hon är kär i dig, jag  lovar att det..." Niall ställde sig hastigt upp och vände sig om och tittade mig i ögonen "Men bilden då, Nella!? Fantiserade jag bara att hon visasde mig en bild när du och Olly kysstes?" Han höjde rösten en aning. "Hon tog bort ditt ansikte och ersatte det med Ollys. Titta på bilden när du står i skuggan så ser du!" Niall fnös och skakade på huvudet "Jag tror dig inte. Jag litar på Eleanor och hon berättade allt vad du sa om mig och varför du är tillsammans med mig, för att komma närmre Olly!"

"Nej! Du kan till och med fråga Olly om han kysst mig! Och vad sa Eleanor att jag hade sagt?" Skrek jag. Niall tittade ner i marken. Jag skrek åt honom, jag har alldrig skrikigt för att vara taskig. "Hon sa att du tyckte jag var äcklig och ful, och att du tvigades vara tillsammans med mig som priset du får betala för att komma närmre Olly" sa han tyst. Det blev tyst några sekunder. Jag? Tycka Niall var äcklig och ful? Det kommer hända samma dag deet regnar godis och penngar från himmlen. "Niall, jag har aldrig sagt det. För då skulle jag ljuga. Och dessutom, om jag nu hade tyckt Olly var snygg, tror du inte jag hade varit flörtig mot honom? Och skulle jag kyssa dig om jag inte gillade dig?" Jag höjde rösten mer. Det blev tyst några sekunder till. "Jag vet inte! Men jag ser ju i din blick att du gillar honom! Jag ser att du egentligen vill kyssa honom istället för mig!" Tårarna började komma igen. Ser i min blick? jag gillar Olly, men inte på det sättet. Hann är en bra vän, men jag skulle aldrig tänka honom esom en pojkvän. Niall sa inget mer, utan gick bara fram tll mig, svepte bort mina tårar med tummen och kramade om mig. Jag kramade honom med al kraft jag hade kvar. "Nella, ssnälla gråt inte, jag klarar inte av att se dig gråta" Jag släppte kramen motvilligt. "Nu måste jag sova" sa jag tyst och hest. Jag la mig ner i sängen med täcket över mig. Niall släckte och jag hörde sedan hur han la sig ner bredvid mig.

Den natten somnade jag med en klump i magen.

 Stackars både två. Vad tycker ni om det lilla dramat?

Hur tycker ni att vi ska uppdatera, alltså lägga ut ett nytt kapitel.

Var tredje dag, var fjärde?

//Nellie

Kommentera för mer!!