Bild 1: Kiss In The Rain.               Bild 2: Nella.                      "Visst är dom härliga? Stanna kvar, för efter pausen, så kommer vi prata med Niall, Zayn och Liam om kärlek!" Min uppmärksamhet fördes till hans namn, Niall, Niall Horan. Det är vackert, väldigt vackert. Fast Niall hade inte sagt ett ord, på hela showen, och den hade pågått i  en halvtimme hitils. Det var någon  pratshow, Louis och Harry ville inte komma, så det var väl bara dom."Vad tänker du på, baby?" undrade Harry och strök bort en hårslinga från mitt ansikte "Niall" mumlade jag "Baby, du tänker på honom hela tiden" sa Harry med en suck. Vad skulle jag säga, förlåt? Förlåt för att jag tänker på personen jag älskar mest i hela världen? TVn visade reklam, tydligen har det kommit någon ny bra trädgårds produkt. Kunde inte bry mig mindre "Babe, säg helt ärligt nu, vem älska du mest, mig, eller Niall?" Jag tittade på honom "Du vet redan svaret" sa jag. Och vände sedan blicken tillbaka till TVn. "Niall?" Jag nickade inombords tusen gånger, medan jag på utsidan förblev tyst. "Det är Niall" suckade Harry, som att min tysthet hade berättat svaret.  "Så, jag tänkte börja med dig, Liam, vem dejtar du?" sa killen, som verkade programledare för showen. "Min flickvän?" skrattade han "Vad heter hon då?" "Danielle Peazer" svarade Liam med ett leende. "Är ni seriösa?" Liam nickade till svars "åh, det är sött, Zayn, du då?" undrade han, som verkade stressa igenom hela showen. "Perrie Edwards, från Little Mix, du vet" Han nickade "Vad gillar du bäst med henne?" "Em... hennes personlighet" svarade Zayn "Ja, hon låter bra" Jag var nära på att skratta 'Låter bra'? Man säger väl 'låter sött' eller 'låter gulligt'  "Du då, Niall?" Niall suckade och tittade ner i golvet "Tja, jag hade faktiskt en flickvän... men..." "Vad hette hon då?" Stressade programledaren. "Nella Roach..." Jag stannade upp; Sa han mitt namn?  "...jag älskar henne, men tack vare jävla Demi är vi inte längre ett par. Hon är den finste, vackraste och smartaste personen jag någonsin träffat. Jag förstår fortfarande inte, flera personer säger mitt namn varje dag, hur kan en enda person få det att låta så himla speciellt? Jag saknar henne  så grymt mycket, ingen verkar verkligen inte förstå hur mycket jag älskar henne. Det går inte ens att beskriva, hon är mitt allt. Hon är den personen man inte kan få nog av, jag kommer ihåg när vi var på tour, hon avbröt mig alltid när jag kysste henne för att säga att det var mat. När vi var på picknick i parken, och Eleanor kom och visade en bild när hon kysste Olly. Jag blev arg, men vi löste det tillsammans. Eller vår första dejt, där vi fick vår första kyss, på stranden, jag berättade att jag tror på utomjordingar, hon sa att hon tyckte jag var galen..." han log åt minnet, vilket jag också gjorde "...men jag har aldrig någonsin varit utan henne såhär länge, jag saknar hennes kyssar, jag saknar henne. Hon är verkligen mitt allt" Han satt kvar en stund, och de såg ut som han tänkte, sedan ställde han sig upp, och gick mot utgången "Vart ska du?" undrade programledaren. Niall vände sig om mot honom, samtidigt som han gick, fast baklänges "Jag ska be och böna, gå på knä, krypa efter henne. Vad som helst, bara för att få henne tillbaks" berättade han, vände sig sedan om och sprang ut ur studion. Det blev tyst ett tag i rummet jag satt i "Nella..." Började Harry med en suck. Jag tittade upp på honom. "...du vet att jag älskar dig dig. Min crush på dig kan gå över, om jag arbetar med det. Men Niall kommer bara gråta. Du får välj här och nu, om du stannar kvar, väljer du mig, om du går ut igenom den dörren, väljer du Niall" Jag svepte med blicken mot dörren, och tittade sedan på Harry. Tillslut pussade jag Harry försiktigt på munnen, ställde mig sedan upp, och gick ut igenom dörren utan att säga ett enda ord.                                                                                                              Jag stod utanför Nialls dörr ooch knackade otåligt på dörren. Varför öppna han inte? Jag kikade försktigt in i huset. Kolsvart, inget ljus över huvud taget. Jag suckade och började gå mot mamma och pappa igen. Var det så att han var hemma, men inte ville öppna, eller var han hos någon annan? Min blick äkte ner i marken. Han kanske inte vlle se mig, han kanske gömde sig i hallen och släckte ljuset och allt. Bilen stod ju fortfarande på parkeringen. Jag såg ett par illröda skor sprina förbi mig, och tvärstanade sedan.  "Nella" hörde jag en röst, den rösten som fick det att bubbla i magen på mig. Jag stod som förlamad, och tittade bara  rakt fram, chokad över att höra hans röst. Jag vände mig om och fick se Niall, med sina illröda skor, som verkligen stack ut i mängden. Jag fick ett lende på  läpparna och började gå mot honom, och han gick fram till mig "Hej" log jag, när vi stod  framför varandra. "Hej" sa Niall med ett leende. "Jag var hemma hos dina föreldrar, eller ja hos dig" berättade Niall. "Jag var hemma hos dig" sa jag oförståendes. "Vi måste gått om varandra" sa Niall med ett skratt. Jag skrattade till lite jag med "Nella, jag är verkligen ledsen över det som hände efter konserten. Jag vet inte ens vad som hände, Demi gick fram till mig och började kyssa mig, jag kysste tillbaka. Jag har ingen aning om varför, det bara blev så. Jag sak..." Jag avbröt honom igenom att i en snabb rörelse kasta mig fram till honm och  börja kyssa honom. Han var först helt stel, men började efter ett tag kyssa tillbaka och lägga armarna runt min midja. Vi kysstes i flera timmar, kändes det som. Men egentligen var det nog högst 3 minuter. När kyssen var slut lutade Niall sin panna mot min "Gosh, vad jag har saknat det här" andades han. Jag log, vilket han också gjorde och jag började kyssa honom igen. Jag avslutade kyssen då jag kände en regndroppe i min nacke. Jag sträckte prövandes ut handen, för att känna om det regnade, medan den andra armen fortfarande va kvar runt Nialls hals. "Det regnar" sa jag så fort jag kände regn droppar på min hand "Men inte så mycket" Samma sekund som Niall yttrat orden, så började det ösregna, jätte mycket. Niall och jag skrattade åt sammanträffandet, innan Niall började dra i mig "Kom, du får inte bli förkyld" Jag suckade, vad spelar det för roll? Jag började istället kyssa honom, och Niall , som inte verkade ha något emot det, la som vanligt armarna runt min midja. Det kändes konstig att kyssas i regnet, men samtidigt väldigt romantiskt.                                                
"Mamma, pappa!?" ropade jag när vi kom innanför dörren. Inget svar. "Ensamma hemma" sa jag, och låtsades spela ledsen, när jag egentligen var jätteglad. Niall och jag har huset för oss själva. "Vad sägs om  att vi  tar en dusch, byter om och sen gosar vi in oss i en filt med en kopp varm choklad?" Jaglog och nickade stort. Det va exakt vad jag behövde. Jag snörade snabbt av mig mina skor, innan jag dunsade upp för trappan och in i stor badrummet. Niall var strax efter mig och la armarna runt min midja "Du vet, jag kan offra mig för naturen och duscha tillsammans med dig. Så sparar vi vatten"  Jag skrattade och pussade honom på munnen "Visst"             Jag rotade i min garderob med ena handen, medan den andra höll i handduken jag hade virat runt mig. Jag tog fram mina favorit myskläder, magtröja och mjukis byxor. Jag satte snabbt på mig kläderna och vände mig sedan mot Niall. "Vad ska jag ha på mig då?" skrattade han. Jag log "När vi åkte hem från touren så hade jag dina mjukisar, du kan ta dom" Jag slängde dom på honom och han tog emot dom. "Tröja?" "Jag har ingen tröja för dig såvida du inte vill ha en tröja från min garderob" Niall  skrattade igen "Nej tack, jag tror jag står över det"                  Hon hade huvudet på mitt bröst och jag hade armarna runt hennes midja. Vi låg i soffan och tittade slappt på TVn  med varm choklad och hoppades på att det inte skulle bli åska. Det såg ut så och det var en typ utan åskvärme utanför. "Niall..." mumlade hon. Hon hade  sirrblick på teven såg det ut som, det, eller så var hon intresserad av programmet "Vad är det, sweetie?" undrade jag lågmält. "...om du fick välja mellan mig eller Demi, vem skulle det vara?" Jag tittade ner på henne, även om hon bara stirrade på TVn. Det gjorde mig en aning besviken att hon ens frågade det, det är som att hon inte ens vet vad hon betyder för mig "Nella, det är såklart att jag väljer dig. Du kommer före allt och alla" Jag ville se hennes vackra ansikte, men hon hade bara ansiktet mot TVn. Hon svarade inte, sa inte ens något, som att hon inte trodde på mig "Nella..." jag riktade upp hennes ansikte med två fingrar under hennes haka och tittade henne djupt in i ögonen. "Du vet att jag älskar dig obeskrivligt mycket, va?" Hon nickade en aning och pussade mig enkelt på munnen "Jag älskar dig med" Det värmde så otroligt mycket inom mig när hon sa det. Nella rätade på sig i soffan och lutade sig mot kanten av soffan. Jag gillade den första ställningen bättre. Jag såg i ögonvrån hur hon vände huvudet mot mig. Jag tittade på henne och såg nästan direkt att hennes blick ledde ner till min mage. Jag log och harklade mig. Jag log ännu större när hon inte kunde slita blicken ifrån det, ungefär som jag inte kan slita blicken från henne. Tillslut lyckades hon och mötte min blick. Hon rodnade stort när hon insåg att jag hade sett och vände blicken ut igenom fönstret för  att dölja det. Jag skrattade och la händerna runt hennes midja och drog henne intill mig "Du får titta hur mycket du vill, men inte röra" Nella tittade upp på mig och jag skrattade då jag insåg att hon fortfarande rodnade. Jag pussade  henne lätt på rodnaden och la armarna runt henne "Niall, hade du känslor för Eleanor?" mumlade hon."Nej,det hade jag inte, och det har jag inte heller. Jag har aldrig haft känslor för henne också för den delen" Nella log, nästan lättat "Var du kär i Harry?" undrade jag "Nej" sa hon, alltför snabbt och rörde obekvämt på sig, som att signalera att vi skulle byta samtals ämne. Jag började kyssa henne istället. Hon besvarade kyssen, och när kyssen varat i minst femton sekunder så satte hon sig gränsle över mig, som för att hon skulle kunna kyssa mig ordentligt. Hennes händer åkte upp till mitt hår och hon flätade in sina fingrar i mitt hår. Mina händer åkte nästan automatiskt till hennes svank och hamnade innanför hennes tröja. Jag smekte hennes rygg med mina fingertoppar och mina händer nådde hennes behå band. Nella avslutade kyssen och lutade sin panna mot min. Jag tittade på henne med en frågande blick, som att jag frågade varför hon slutade kyssas. "Jag behöver andas" log hon. Jag började också le, och började kyssa henne, fast den här gången på halsen istället så hon kunde få andas. När hon inte verkade andfådd längre så började jag kyssa henne igen. Jag la mig på henne, som vanligt. Jag drog i hennes tröja och började dra den uppåt. "Niall..." Mumlade hon i kyssen och jag avslutade för att lyssna på vad hon sa "...mina föräldrar kan komma hem när som helst..." Hon gav mig en blick och jag förstod nästan direkt vad hon ville ha sagt. Jag nickade och satte mig upp istället för att ligga på henne. Hon satte sig upp också och jag la direkt armarna runt henne och drog henne intill mig. Jag behövde hennes närhet. Det kan inte varit nyttigt för mig att vara borta ifrån henne såhär länge. Men samtidigt var bråket lite bra, och då menar jag lite. För att nu har jag verkligen förstått hur mycket jag älskar henne, och hur jag hatar att vara utan henne.

AND NIALLA HOROACH IS BACK ON TRACK! Vad tycker ni om sättet dom blev tillsammans igen på? Det lät weird...  //Hilda.                                     Kommentera för mer!!