I samma sekund som Felix höll på att låtsas gråta så vände jag på huvudet ut igenom fönstret och fick syn på Louis som stod där. Mitt leende blev bredare när han log mot mig och vinkade. Jag vinkade diskret tillbaka och vände sedan huvudet mot  Mrs. Keely som verkade gett upp hoppet om lektionen. "Mrs. Keely, säg till dom!" Utropade Sandra. "TYST!" Skrek Mrs. Keely ut. Ingen av dom lyssnade och dom fortsatte spela upprörda "Mrs. Keely, om dom är tysta slutar vi tidigare då?!" Skrek jag för att överrösta killarna. Mrs. Keely tänkte en stund "Ja!" Jag log nöjt mot Louis ute i fönstret. Om vi slutar tidigare blir det mer tid med Louis. "Killar, tysta!" Sa jag med normal ljudnivå på rösten. Killarna slutade prata direkt och tittade på mig "Vi slutar tidigare om vi är tysta" berättade jag. Killarna tittade på mig, som att dom frågade vad det spelar för roll "Jag vill sluta tidigt" Killarna satte sig på sina platser "Okej hörni, för Mathilda!" Utropade Felix och resten av killarna gav ifrån sig seger rop och slog i bänkarna "Okej, vi genomför läxan, sedan slutar vi" "Wow!" Skrek jag och satte upp händerna i luften, killarna hängde på och seger ropade igen. "Okej, ni måste veta vad dom här orden betyder..." Hon strök under några ord och min blick fördes till Louis. Han log snett och jag log tillbaka. "...kan någon säga vad det här ordet betyder?" Amanda räckte upp handen "Mrs. Grey" "Det betyder att man återföds" sa hon med en aning tillgjord röst. "Bra, Mathilda, vad står  HDI för?" Jag suckade "Har Damon Ilningar" Killarna skrattade medan fröken suckade "Nej, det står för Human Development Index." "Amen vafan, det är ju samma sak" Killarna skrattade mer, eftersom det var två helt olika saker "Nej, för vad betyder det, Kajsa?" Kajsa tänkte svara, men jag öppnade munnen snabbare "Men vem fan bryr sig, nu vill jag sluta!" Utropade jag bestämt och slog knytnäven i bordet dramatiskt "EXAKT!" Skrek killarna. Fröken tittade bisarrt på oss "Okej, gå, men glöm inte läxan" Jag skrek 'Wohoo!' lite förvånad att hon lät oss gå. Jag tog mina böcker och hände min skinnväska slarvigt på axeln och gick sedan snabbt ut till mitt skåp och slängde i. Böckerna "Mathilda, vi har läxa till imorgon. Ska det vara vulkan?" Undrade Jack "Skulle det inte vara solsystemet?" Frågade jag. "Matti, vad vill du?" Sa Leo. Killarna hade alltid gått efter min åsikt. Dom har till och med sagt att jag är ledaren för den här gruppen. "Solsystemet" "Då blir det det!" Uttalade Daniel och klappade ihop händerna "Eller nej, Jacks idé, vulkan. Så roligt att se när den exploderar" "Okej, vulkan alltså!" Skrek Daniel ut. "Okej, ska vi göra den nu?" "Ehum... Jag har en sak att göra, så jag hinner verkligen inte idag" sa jag och rotade i min väska efter min mobil "Det är okej, vi gör den" sa Leo "Tack" log jag och tog ett steg fram och pussade honom på kinden. Leo log "Ses imorgon!" Ropade han efter mig när jag gick mot utgången "Japp!" Ropade jag tillbaka och öppnade sedan dörren. Louis stod och log mot mig när jag kom ut "Har du slutat?" Undrade han och la sina armar på mina höfter. "Japp" mumlade jag och placerade mina händer runt hans nacke. Han började kyssa mig och jag kysste givetvis tillbaka."MATHILDAA!" Åh, jag kunde känna igen den bitchens röst vart som helst. Jag avbröt kyssen och tittade på Katie. "Kan du och jag...prata lite?" Hennes röst lät trevlig, inte alls likt henne. Hon, Amanda och Lisa stod och stirrade på Louis medan Amanda och Lisa fnissade som besatt "Ja, okej, låt det inte ta för lång tid, jag vill inte slösa tid på onödiga saker" Den Katie jag känner skulle ha varit uppkäftig mot mig, men nu bara log hon "Okej..." Katie log fjäskande innan hon började gå bortåt, och beräknade sig nog att jag skulle följa efter henne. Jag gav Louis en besvärad blick, som han bara log åt. "Mathilda, vi har ju alltid varit vänner..." Jag höjde stort på en ögonbrynet. Bitch said what? "...så kan inte du be din kille att skriva en autograf till mig?" Jag skakade stort på huvudet "Jag kan inte fatta att du sjunker så lågt bara för att min pojkvän är känd" Misstroget skakade jag på huvudet medan jag med snabba steg gick mot Louis, som log lite mot mig.  "Ska vi åka till en fin park?" Undrade han, samtidigt som min mobil började ringa "Låter jättebra..." mumlade jag och släppte min omfamning om han för att ta upp min mobil. Pappa.

Jag suckade, men svarade sedan "Ja?" svarade jag otrevligt "Hej" Jag suckade igen "Vad vill du?" mumlade jag besvärat ut medan jag gjorde en irriterad min, vilket fick Louis att försöka hålla sig för skratt. "Ja ja, förlåt då, men du..." Jag hörde på pappas röst att han var arg "Jaaa...?" Försökte jag få honom att komma till det han ville "Jag fick ett intressant telefon samtal från din idrottslärare idag" Jag stannade upp "Varför var det intressant?" "Han berättade att en kille hade kommit, och hämtat upp dig, mitt i idrottslektionen. Det var intressant, eftersom hade hade undertecknat som Louis Tomlinson" Jag suckade "Ja, men jag..." "Mathilda, innan jag åkte trodde jag att jag gjorde det klart för dig att du inte fick vara med honom" Mina ögon åkte förtvivlat runt från skolan till vägen, och fastnade på Louis som stod med sin bil och gestikulerade att jag skulle gå in i den, vilket jag gjorde, och han stängde bildörren åt mig "Men pappa, snälla, du förstår inte vad han betyder för mig" "Mathilda, det ä..." Jag avbröt honom snabbt "Vänta, pappa, kan inte du och jag göra en deal?" Jag hörde han sucka i telefonen "Vad?" "Om du ger Louis en chans, ger jag häxan en chans..." "Hon heter Marie" Avbröt pappa mig, jag himlade med ögonen för mig själv "Visst, så ger jag häxan Marie en chans" Avslutade jag meningen. Louis satt och väntade på att jag skulle prata klart, så han kunde börja köra, jag vet inte varför han var tvungen att vänta, men jag sa inte emot. Jag hörde pappas fundersamma mummel på andra sidan luren "Okej då, det låter väl bra, för...jag har en sak att fråga dig..." Jag trummade otåligt med fötterna mot bilgolvet "Ja?" "Vill du vara brudtärna på mitt och Marie's bröllop?" En kall och ovänlig känsla sökte sig in i min kropp, och mitt grepp om min mobil försvann helt. Min mobil drämde ner i golvet på bilen, i fotutrymmet. "Mathilda? Hur mår du? Vad är det?" Medan jag bara stirrade rakt framför mig tog Louis min mobil "Hallå? Paul?! Vad sa du? Hon är helt...chockad" Han drog med handen framför mina ögon, men jag bara fortsatte stirra. Ska dom gifta sig?