"Olivia, I am sorry about that" Toby mötte min blick när han tog en tugga av sin mat. Jag tittade frågandes på honom "What?" "That Harry forced himself upon you" Jag höjde ena ögonbrynet. "When?" Toby skrattade "When?" Härmade han min fråga "You forget things easily, I mean when he kissed you, in your room" Åh. Han trodde att jag inte ville det. Jag log kort "It's alright" Log jag, och han skakade på huvudet "No, it's not, you didn't want to, he didn't have the rights to do it" Jag ryckt på axlarna "You know, that's what he does, he is just a player" Jag tittade upp från matenpå honom "What do you mean?" "I mean, that's what he does. He is a player, Olivia. I mean, I think he has kissed every girl on this island" Jag brydde migninte ens om att han sa att vi var på en ö, jag bara stirrade på honom. "What?" Undrade jag, min töst var svag, det lät nästan som om jag viskade ut orden. "Yeah, you know,  he is with a girl, makes her feel special. And when he gets shat h wants from her, he leaves her. I don't want you to be that girl" Jag stirrade endast på honom. Var det sant? Jag skakade på huvudet för mig själv, vilket fick Toby att titta konstigt på mig, men jag brydde mig inte. Det kan inte vara sant. "Eh...thanks for the lunch" Mumlade jag ut och ställde mig upp från bordet "Your welcome" Mumlade han tillbaka innan jag gick ut från köket och in i mitt rum där Harry stod med ett leende "I have an idea" 

 

 

"Toby, can I please go out?!" Toby gick ut ur köket och lutade sig mot väggen. Är denna kille alltid i köket?! "Where?" Undrade han med en rynka i pannan "Oh, just out." "How do I know you're not going to go away?" "I can not run away, Toby, I can't find anything in this area. And I'll go outside hre, I need air" Han suckade, men nickade sedan, och tog ner handen i fickan för att hitta nyckeln "Thank you!" Utbrast jag leendes, och han log tillbaka kort innan han låste upp "Be back soon" Jag nickade "I will" När Toby hade försvunnit in i köket, små sprang jag direkt ner till Harry och låste upp, och precis som planerat gick vi både ut och stöngde dörren efter oss.

 

 

Jag stönade "Are we there soon?" "Patience" Jag suckade högt "We have walked for like... One hour" "Ten minutes , Olivia, calm down" Skrattade han lågt "We are there like, now" Vi klev fram ur skogen och en backer strand dök upp som hade gömt sig bakom träden. Trots att den var jätte vacker, och stor, var den helt tom. Utan att vänta på Harry sprang jag fram till vattnet, men doppade endast fötterna. Då jag upptäckte anledningen till varför folk inte var här. Det var en helt stenig botten och vattnet var jätte kallt. Jag ändrade direkt riktning och sprang till Harry, som stod och skrattade åt mig. "Harry, the water is too cold" Berättade jag, och Harry tittade leendes på mig "Who said we were going to swim?" Jag höjde på ena ögonbrynet "What else? We are on a beach?" "I was thinking we just could go for a beach walk, and just talk" Jag log, då det rimmade "How does that sound?" "Sounds perfect" Jag log, och han började också le innan vi började gå, och Harry tog min hand. "Ok, sooo, tell me about yourself more, family, friends..." Jag svalde hårt när han nämnde familj och vänner, jag saknade dom, men valde att inte haka upp mig på det "Well. I have a dad named Carl, a mom named Sandra, and a brother named Oscar, as you know. My best friend is named Emelie, and my other friends is Alison, Aaron, Je..." Jag avbröt mig själv när jag såg Harrys rynkade panna "What is it?" Undrade jag "Aaron? That sounds like a boy name..." Jag suckade "Harry, are you jealous?" "No! No, I was just...asking" "Harry, he is just a friend. Nothing more, nothing less." Han log "Okay, I trust you. Continue" "Okay, sooo... Jenna and Clarie. Clarie is nice, but she can be very..." Jag avbröt mig själv när Harry plötsligt ramlade, rakt ner på sanden. Jag rynkade på pannan "What are you doing?" "I tripped on a stone" Muttrade han innan han borstade av sig sanden och ställde sig upp. Jag fnissade "A stone?" "It was big!" Försvarade han sig. Jag tittade tillbaka där han hade snubblat, innan jag började skratta "Is this the big stone you tripped over?" Jag böjde mig ner och tog upp en liten sten i min hand och visade den för Harry "No, it...ehum, it was another stone" Jag tittade mig omkring "Well, there are no other stones on this beach, Harold" "Eh...I...it doesn't matter, now tell me what Clarie is" Jag skrattade. "Okay, she is nice, but she can also be very..." "HARREH!" Hörde man en väldigt ljus röst, och både jag och Harry vred våra huvuden och en leendes tjej gick mot oss. Hennes blick var däremot fast klistrad på Harry, och när hon kom fram så pussade hon honom på kinden, en rörelse som fick mig att höja både mina ögonbryn i ett förvånat ansiktsuttryck, och släppa hans hand. Harry verkade nästan ha samma reaktion "Hey, Harry, it's been so long" Han nickade en aning innan han tog min hand igen och började gå iväg "Harry? What is it?" Tjejen ställde sig framför honom, och det verkade vara då som hon upptäckte mig, hon tittade på mig som om jag var något äckligt som låg på gatan "What is that?" "She is a girl, you can call her who " Mumlade Harry ut, verkade obekväm, för att sedan putta tjejen åt sidan "Who is that?" Undrade jag tyst, en fråga som var menad åt Harry, men istället verkade tjejen svara den, och ställde sig framför oss och pekade på sig själv "My name is Miranda Jones, I am the daughter of Tom Jones, famous and rich business man. Who are you and why are you with Harry?" Jag visste att hon var en riktig snobb när hon bara var tvungen att nämna att hennes pappa var rik. "My name is Olivia Johnsson, I am the daughter of Carl Johnsson, a doctor. I am with Harry because he is my boyfriend. Now please get out of the way" Precis som Harry gjort puttade jag iväg henne och började gå, och jag hörde henne flämta "Harry are you cheating on me?" Jag stannade vid orden och rynkade pannan, innan jag vände mig mot henne "Cheating?" "Olivia, please don't listen to her. Come on" Han försökte föra iväg mig igenom att dra mig i armen, men jag stod still "Harry is my boyfriend, not yours." Orden som Toby hade sagt ekade i huvudet 'He is a player, Olivia. I mean, I think he has kissed every girl on this island'. Jag tittade upp på Harry som mötte min blick "Oh, well then I am sorry..." Mumlade jag tyst, och gick med snabba steg iväg ifrån Harry, och Miranda. "Olivia, I-" Harry kom efter mig och tog tag runt min handled, i ett försök att stoppa mig. Jag slet åt mig min arm och vände mig hastigt mot honom "Don't touch me! How could I be so stupid, of course you didn't like me, I never want to see you again! You disgust me!" Skrek jag i hans ansikte innan jag vända mig om om gick med snabba steg i riktningen mot stugan, och hoppades att jag skulle hitta dit. Toby hade rätt, han är en player. 

---

Lite drama! :D Förlåt för dålig uppdatering, men nu är i alla fall kapitlet här! :)