"Okay, two things. One, you confessed you are jealous of Aaron, two, do you hear youself? That's like saying 'Only because I can't eat peanuts and if I do then I gotta go with ambulance to a hospital, doesn't mean I am allergic to it' " Killarna skrattade och jag himlade med ögonen "It's not like that at all. I have Sophia" "But you don't like her. Just tell me when you feel this fluffy feeling" Jag suckade "When Sarah touches me, when I hear her kind and soft voice. When I see her, when I think of her. When she does the cute little things that she often does. Like when she push her fingers through her hair when she gets nervous, or bites her lip. When she says she needs advice from me. Oh, and when she-" jag avbröt mig själv när alla stirrade på mig med menande blickar, och jag insåg precis en sak jag inte insett förrän nu "Oh my god I am in love with her"
"Sarah. Did you know that your name backwards ir haras, wich means beautiful in a language I just made up?" Var det första jag sa när Sarah klev in igenom dörren. Hon skrattade nervöst "What?" Jag log "Oh, nothing. Hey, do you wanna watch a movie?" Hon höjde ena ögonbrynet "But Sophia's work is ending in like five minutes, and you guys uasally hang out this time" Sa hon medan hon hängde av sig hennes skor långsamt "She is working extra today. Sooooo...the answer?" Undrade jag hoppfullt och Sarah log "Yeah, of course" Jag log när hon började gå emot bio-rummet, hon var liksom helt van vid mitt hus. Hon öppnade dörren till bio-rummet som var stängt, och när hon väl öppnade dörren så gled hennes blick runt i rummet. Hon verkade märka att jag hade släckt lamporna förutom en lampa vid soffan, då hon bara tittade på rummet. Bristen på ljus skapade en mysig stämning i rummet, och jag hade tagit friheten att lägga ut en filt occh kuddar i soffan. Hon ignorerade den romantiska stämningen i rummet och hon satte sig ner på soffan. Jag bet mig själv löst i läppen när jag gick och satte mig bredvid henne. "What movie?" Undrade hon, när hon såg att jag tog fram fjärrkontrollen för att starta en film som redan satt i. "Annabell" Svarade jag kort. "That creepy doll that comes to life?" Undrade hon med ett höjt ögonbryn, och jag skrattade utan anledning och nickade "Yeah. Niall said it was a very good movie" Sarah nickade långsamt. Medan förtexterna började visas så tänkte jag ut den redan uttänkta planen. Killarna och jag hade kommit överrens om den här planen att hon ska bli lite kär i mig när jag börjat inse att jag faktiskt är kär i henne. Planen var att skrämma henne lite tack vare filmen, hon kommer bli rädd, jag kommer beskydda henne, och sånt. Jag tvivlar fortfarande på att planen kommer att funka, men Louis hade bara upprepat "Trust the plan!" När jag börjat tvivla. Så det var det jag intalade mig. Jag kände hur Sarah rörde sig bredvid mig, och jag rycktes tillbaka till verkligheten. Jag märkte att filmen redan börjat och Sarah verkade inne i den medan jag sneglade på henne i ögonvrån. Jag bestämde mig för att vara lite flörtig, satt säga, och jag verkade inte göra det bästa valet att lägga handen på hennes knä. Jag kände hur hon stelnade till en aning, och jag bet mig själv i läppen löst. Jag kramade till hennes ben med min hand i hopp om att hon skulle slappna av lite mera, men det blev tvärtom då hon spände sig mera. "Ehm...Liam..." Å nej, å nej, å nej, hon undrar vad jag håller på med. Jag pratade om det här med killarna, vad skulle jag göra? Just det! Jag skulle ge en ursäkt att gå iväg, som att jag skulle hämta popcorn "W-why is your han..." "Popcorn!" Flög det ur mig och jag kunde känna Sarah's förvirrade blick "Popcorn? What do yo..." "I mean...you know...I forgot popcorn...we need to eat...popcorn...it's a movie....so....popcorn" Mumlade jag ur mig medan jag avlägsnade min hand ifrån hennes knä och gick ut ur rummet medan jag fortsatte mumla något jag inte ens uppfattade om popcorn. När jag kom in i köket så kände jag mig för att slå huvudet emot en vägg. Jag suckade tungt och försökte att inte göra det medan jag sträckte mig efter popcorn. Jag la in det i mikron och blundade och suckade tungt. Jag drog ut mobilen ur fickan för att smsa Louis "This is your fault." Skickade jag, och la sedan mobilen bredvid mikron och studerade medan popcornpåsen började bli större och större medan man hörde hur popcornen poppades. Min mobil vibrerade jag och tog den i handen och låste upp den "The Fault In Our Stars. Oh, and what is my fault? Am I the fault in our stars?" Jag suckade och himlade med ögonen "Sarah thinks I am weird now because I put my hand on her leg. She asked me what I was doing." "How is that my fault? I said flirt with her, not put your hand on her leg and act like a pervertred man" "I did not act like a pervertred man" "Suuuuure you didn't. Go in there and say sorry" "But wouldn't it feel weird to apologize? What if she asks why I did it?" "With the thoughts of what you already have done, then I don't think the situation can be more weird" "Wow, thanks Louis" Svarade jag sarkastiskt "You are very welcome. But I don't know what you should say, your creepy hand on leg thing, your creepy excuse thing. Now if you'll excuse me, I have cupcakes in the oven and I think I just burned then because of this talk" Jag la ifrån mig mobilen, och i samma sekund insåg jag att popcornen inte poppat på länge. Jag öppnade mikron och drog ut popcornen, och gick ut med dom i handen emot bio-rummet, där Sarah satt och tittade på filmen "Liam, you missed the beginning" Sa hon när jag satte mig ner, utan att ens fråga tog hon en stor näve av popcornen och jag skrattade lågt. Lättat för att hon släppt hand-grejen.
Jag bet mig själv i läppen löst medan jag försökte fokusera på filmen, men med Liam bredvid mig som suckande och bytte sitt-position hela tiden, var det en aning svårt. Plus, filmen skrämnde mig en aning, så jag vill helst inte titta på den, även fast den var snart slut. Jag tog tag i kudden jag hade i knät och kramade om den. "Sooo...what did you think?" Jag tittade frågandes upp på Liam, och han höjde ena ögonbrynet "What do you mean?" "The movie. Was it good?" Jag tittade på skärmen och märkte att eftertexter rullade "Yeah. Very" Sa jag, även fast jag inte riktigt tittade. "So...I have some questions for you" Mumlade Liam medan han flyttade på sig så han satt en aning närmre och med kroppen helt riktad mot mig "About...?" Undrade jag och kopierade hans rörelser. "Different things. The first thing, is about Aaron. How was the date?" Jag log "Wonderful. He was such a gentleman, and he was a good listener. You know, most boys I've met just talks about themselves and don't even ask any questions" Liam tittade på mig med ett sårat uttryck. Jag tittade först frågandes på honom, men insåg sedan mitt lilla misstag "No! I mean of course every boy but you, you are a wonderful listener, I didn't mean it like that" Liam skrattade medan jag verkade nästan flippa ur "It's alright, Sarah, I understand" Jag andades ut och han log snett, innan leendet försvann en aning, och han harklade sig och tittade ner i marken "Do you...do you see a future with him?" Frågade han och jag granskade hans nästan ledsna sätt att fråga "Ehm...I think it's a bit early in out relationship...to...you know, think about the future" Svarade jag långsamt och osäkert. Liam mötte min blick med ett förstående leende och nickade kort "Okay. Good. I mean...good...that you don't take it...you know...too fast" Jag bet mig själv i läppen löst och nickade långsamt. Det blev en liten awkward tyst stämning i rummet "Anyways, one last question. Not about Aaron though..." Han tog ett djupt andetag "Do you wanna move in with me?" Jag gav honom ett nästan chockad uttryck, och han verkade plötsligt bli nervös och kliade sig i nacken "I mean...you don't have too...I just meant that I am mostly at your house and you are mostly at mine so...why not? I mean like best friends you know. I...I don't...mean...you don't have too..." Snubblade han över orden, vilket han tenderar att göra ofta. "I want to" Avbröt jag honom med ett leende. Hans ögon fördubblades i ett förvånat uttryck "Really?" "Yeah. Really. I actually thought about it once, but was too shy too ask. But what about Sophia?" Liam ryckte slappt på axlarna "Sophia will be okay with it, I mean, why wouldn't she?"
"I am not okay with this!" Skrek Sophia, medan jag satt awkward på soffan och tittade ner i mitt knä medan dom bråkade. "She won't disturb you! And she's nice!" "Why would you want her to move in here!?" Skrek Sophia tillbaka och la armarna i kors likt en femåring "Because I like her! She is my best friend!" "Don't you want me to move in here!?" Liam kliade sig i nacken "I...ehh...I..." "Liam! How dare you do this to me!?" "I'm not doing anything!" Jag tittade upp "Sorry, I know this is your fight and not mine, but I just want to say that I'll respect if you and Liam want some alone time, I can always go hang out with Aaron..." När jag nämnde Aarons namn så tittade Liam ner i marken och Sophia vände sig om till mig "Stay out of this!" Liam tittade genast upp på Sophia "Don't snap at her! She is trying to be nice to you, you should try that! But being nice to you is quite hard because you act like a bit..." Han avbröt sig själv snabbt. Även fast han är väldigt arg vet jag att han aldrig skulle kalla någon ett fult ord. Även om dom är det "...Sophia, I'm sorry, I didn't..." "How dare you!?" Upprepade hon "I'm sorry...I just..." "No! Why is she even moving in here!?" Höjde Sophia rösten och jag måste säga att jag fick ont i huvet av hennes gälla röst som ekade i huset "Why are you so against it?! She's my best friend and you should accept it!" "I don't want to! Listen to me!""Why not!?" "Because I don't want to see her ugly face every time I step into this damn house!" Det blev tyst i rummet, och jag blickade upp för att se Liam som tittade aktert på Sophia. Hans ögon verkade vara en mörkare nyans av brun, och i denna sekund visste både Sophia och jag att hon gått över gränsen.
Kapitlet kom två dagar försent...förlåt, men det var i alla fall inte typ fyra dagar som mitt senaste kapitel! Dessutom så var det ganska så långt! 😜
Vaaaaaaaaaad tror ni kommer hända mellan Liam och Sophia? 😊
Huuur tror ni att Liam kommer reagera på det Sophia sa?
Kommentera gärna! 😘