"...and a espresso" Slutade den unga mannen sin order. Mannen var runt tjugo år, men hade ändå ett barn vid sin sida som kallat honom pappa några gånger sen han kom in. Barnet var riktigt sött och såg runt fem år ut. Jag nickade och knappade in ordern i maskinen "Anything else?" Undrade jag sedan leendes. "No thank you" Svarade mannen artigt och log, och jag log tillbaka innan jag styrde blicken ner mot datorn "£3" Svarade jag kort, och log och vände mig om mot maskinerna, vilket orsakade min hästsvans att flyga åt höger. När jag börjat fixa med orderna så hörde jag barnets röst "Daddy?" Nästintill viskade barnet ut, och jag log vid den söta, ljusa och lena rösten. Jag älskar verkligen barn. Jag kan inte tänka min framtid utan ett barn i den. "Yes, sweetheart?" Undrade pappan vänligt "I want that" Barnet verkade peka på något, och jag nästan kände hur det var marshmallow biten som var formad och färgad som en enhörning. Alla barnen verkade älska de färgglada figurerna, pojke eller flicka. Vi brukar lägga dom i varmchoklad om det är något barn som ska få den. "No, Sally, the unicorn is for costumers that buys the hot chocolate" Det blev tyst för en liten stund innan barnet började prata igen "Can we buy the hot chocolate, dad?" "No, sweetheart, we can't" Jag rullade in läpparna till ett sträck för att försöka kämpa emot känslan som ville att jag skulle ge barnet marshmallow enhörningen, och vände mig om när kaffet var klart och ställde det på disken. Mannen hade lagt summan pengar på disken och jag tog emot det och la ner det i kassaapparaten innan jag gav honom växel. Jag sneglade på barnet, och lyckades att stå emot ganska bra, men när barnet putade lätt med underläppen så kunde jag inte hjälpa det "Do you want it?" Undrade jag och tittade på ett leende ner på den söta lilla flickan. Hon rodnade, vilket jag fann bedårande, och nickade blygt "Here" Jag tog skålen med enhörningarna i och sträckte fram den över disken mot den lilla flickan som inte skulle nått upp om hon inte satt på stolen. Pappan tittade tacksamt på mig med ett leende medan den lilla flickan sträckte handen ner i burken och tog en "Thank you so much" Mumlade hon ut, rodnades. Jag log "You're welcome" Jag ville nästan bara krama om barnet när det log och började äta av den. "Thank you" Sa pappan och jag log till svars innan de gick och satte sig vid ett bord. "Hi, welcome, what can I get y-" jag log och höjde ena ögonbrynet när jag såg Liam stå där och le "That was really nice of you" "What? To say hello?" "No, give that thing to that child" Han tittade bort mot barnet och pappan och jag ryckte slappt på axlarna "Oh, and when do you end the shift by the way?" Jag suckade och tittade på klockan "Five minutes" Svarade jag kort, och jag sedan iväg ifrån bakom disken för att gå till ett bord längre bort för att ta bort disken och städa lite. Liam följde efter. "Can I wait here?" Jag nickade, och vände mig om för att gr honom en snabb blick "Yeah, if you want to. But I have to work so it will probably be boring" Han log kort innan jag vände huvudet tillbaka till bordet och ställde all disk på brickan och bar den sedan emot personal ingången. Liam följde efter, tills jag hade passerad dörren där det stod 'endast anställda', men jag kom snart ut igenom den "That's okay with me" Berättade han och jag log kort igen innan jag gick för att torka av bordet. "So how is Sophia?" Undrade jag, då jag inte riktigt hittade något annat samtalsämne "Good...I guess..." Jag nickade med ett leende "Do you think she is the one?" Undrade jag, och försökte verkligen att inte visa sidan av mig som nästan ville gråta om han sa ja, "Ehm...sure...I mean...why not" Han lät väldigt osäker, och jag visste inte om jag skulle tolka det som ett ja eller nej. "Do you want a donut and a coffe?" Undrade jag för att prata bort ämnet "Eh..yeah sure" Svarade han med ett leende och jag log innan jag vände mig om och började göra i ordning det. Jag vände mig om mot Liam för att se att han höll på att ta ut sin plånbok "Oh, no, the workers here can take free coffee and stuff, it's free" Han log "Wow, I almost want to work here now" Jag himlade leendes med ögonen innan jag vände mig om mot kaffet, och gav det till Liam och tog sedan ut en donut och han tog leendes emot den. "Merci, doux vous. C'était très gentil de votre part" Jag suckade "Liam, you know I don't speak spanish" Skojade jag, då det var självklart att det var franska. Han skrattade lågt innan han bet på sin donut "Ce n'est pas espagnol et vous le savez" "It feels really frustrating not knowing what you're talking about" Han skrattade innan han sa något som jag inte kunde förstå "C'est pourquoi je le fais, mon cher" "If you continue talking spanish I am going to take back the donut" Varnade jag, och Liam bara fortsatte le "Parce que vous ne comprenez pas ce que je dis, je peux profiter de cette occasion pour dire que je pense que vous êtes très aimable. Tu es belle, trop, et vous me faites toujours rire, et vos cheveux sentent la vanille. J'aime la vanille! Vous avez-" Mer hann han inte förrän jag hade snappat åt mig chocklad munken och Liam såg nästan chockad ut "My donut!" Utbrast han, men började sedan le "Or should I say...Mon moine" Jag pressade in munken i munen på honom "No, you shouldn't" "Mkay" Sa Liam med donuten i munnen, vilket fick både han och jag att skratta. Plötsligt såg jag Courtney komma in igenom dörren, och jag suckade lättat när jag såg att den var tre, mitt pass slutade. Courtney var tjejen som skulle ta över mitt pass på Måndagar och Torsdagar. Hon log mot mig och jag log tillbaka "Hi!" Utbrast hon med ett brett leende när hon såg mig "Hi" Svarade jag, och gick fram för att krama om henne, vilket resulterade att jag fick hennes röda hår i mitt ansikte. "Ready to work?" Undrade jag och hon nickade, innan hon började hänga av sig jackan och ställa ifrån sig hennes väska. Jag drog endast av mig förklädet och när hon hade tagit av sig jackan så tog hon emot den och hängde den över halsen och började knyta den sedan "Hello Liam" Log Courtney och han log som svar "Hi Courtney" Courtney var van med att Liam var här. Han var ofta här när jag jobbade "See you later" Log jag och hon nickade "The same" Hon log mot mig innan hon vände leendet mot kunden framför henne "Hi" Sa hon glatt "Hi, I'll take a..." Resten av konversationen hörde jag inte, då jag tog min jacka och gick mot Liam som leendes höll upp dörren. Jag log tacksamt och gick ut igenom den "What are we going to do?" Såhär blir det ofta. Liam och jag är med varandra medan jag jobbar, och sedan gör vi något roligt som Liam ofta planerar. "There is this cool new place that I wanted to show you, it's awsome, trust me" Jag nickade gillandes, och vi gick bredvid varandra och pratade om allt ifrån himmel och jord medan vi var på vår väg till denna platsen.