och gav mig en stor kram "I've missed you" Mumlade han in i mitt hår, och jag himlade leendes med ögonen "I was away for four hours" "That is four hours too much" Muttrade Harry innan han pressade sina läppar mot mina i en mjuk kyss. Nu var det Oscars tur att harkla sig, vilket förde min och Harry's uppmärksamhet till honom "Should we keep playing, Harry?" Harry nickade, och flätade ihop våra fingrar, och gick sedan mot Oscar igen, vilket orsakade mig att gå efter honom. "So are you guys okay with each other?" Oscar mötte Harry's blick, innan han långsamt nickade "I have to confess, I thought you were a little like you used to be. You know, like Hayes and Toby" Det kändes så konstigt att dessa två namnen skulle komma ifrån min bror's mun, men jag ignorerade den konstiga känslan. "Well, I guess you were mistaken" Oscar nickade. Harry satte sig ner i vår soffa, och jag tänkte sätta mig bredvid honom tills han drog ner mig i sitt knä "Wanna help me?" Jag nickade leendes, och Oscar suckade "Hey! That is teaming up against one, that is not nice!" "Well, boo hoo for you" Muttrade jag tyst, vilket orsade Harry att skratta, och han la sedan armarna runt mig och jag tittade ner på korten i hans hand "Should we continue?" Harry nickade "So...I believe it was my turn. Got any..." Jag pekade på femmorna "...fives?" Undrade Harry och Oscar suckade tungt för att sedan ge honom tre stycken "Finally" Suckade Harry, när han äntligen fick ett par. "Any...queens?" Oscar gav honom två drottningar, och Harry la ännu en gång ner ett par "Olivia, you are like my lucky mascot" Utbrast Harry glatt, och jag skrattade åt hans gladhet "Any eights?" Oscar skakade på 

huvudet "Go fish" Harry suckade tungt, och tog upp ett kort "Hey, I got the eight I was looking for!" Utbrast Harry, glatt nu med för att lägga ut sitt tredje par. "Do you have any..." Jag tittade ner på mitt och Harry's kort, och såg att vi hade tre nior, och jag höll diskret upp nio fingrar. Oscar höjde ena ögonbrynet mot mig, men sa det ändå "...nines?" Harry suckade, och kastade korten mot honom. Oscar höjde förvånat på både ögonbrynen "Any..." Jag höll upp två fingrar "...twos?" Harry gav honom korten "Any..." Jag räckte upp sex fingrar, men blev avbruten av ett högt "Hey! That is cheating! Why would you tell him wich cards we have?" "Because I feel bad for him, he doesn't have a girlfriend to team up with!" Harry himlade med ögonen "And hey, don't roll your eyes at me! I am trying to be nice, your such a sour loser" "I may be a sour loser, but I am a very happy winner" Jag skrattade tyst åt detta, och Harry puttade mjukt av mig från hans knä för att sedan böja sig över mig och pressa sina läppar mjukt mot mina "Eeww, I did not need to see that!" Utbrast min bror äcklat som en femåring och vi kunde sedan höra hans fotsteg som sprang iväg. "He needs a girlfriend" Muttrade jag mot Harry's läppar. Harry bara skrattade tystlåtet innan han kraschade ihop våra läppar igen. "We need to tell them" Mumlade Harry mot mina läppar efter kyssen"Tell who, what?" "Tell your parents..." Jag rynkade på pannan "about...?" "...me, you...us, you know, the whole kidnapping scene" Jag stirrade på honom ett tag innan jag svarade "What? Why? We don't need to do that, they'll never find out" "Olivia, they will start asking questions soon...and I want them to know the whole story" "And if they forbid us to meet each other?" "Then we'll just break up" Jag stirrade med störa ögon på honom "What? Break up!?" "Of course not, Olivia! I was just kidding, we'll continue to be with each other, of course" Jag andades ut av lättnad. Harry började plötsligt skratta tyst och jag höjde ett ögonbryn "What?" "You should've seen your face, you were all like..." Han gjorde ett konstigt ansiktsuttryck och jag himlade me ögonen, men log ändå och slog till honom lätt på axeln "Fine, we'll tell them. But if they make us break up, don't blame me" Harry log "I would never blame you" 

 

 

"We are home!" Jag gick in i hallen med händerna i fickorna "Six hours...what took you do long?" Mamma log kort "Your dad got lost..." Hon suckade "...again" Harry kom upp bakom mig och skrattade tyst "Well...me and Harry have something to tell you" Mamma och pappa tittade på oss, ingen sa något, tills pappa öppnade munnen "You're not engaged, are you?" Jag suckade "No, dad, we are not engaged" Han suckade lättad "Thank god..." "What is it, hunny?" "Em...you can sit down" Jag gestikulerade mot soffan och mamma och pappa satte sig lydigt ner "Tell us" "Well, erm... you know...I got kidnapped..." Mamma och pappa nickade"Yes" "Well...erm...he" Jag tittade på Harry, som om jg bad om hjälp och Harry nickade förståendes "I...was one of the three people who kidnapped her" Mamma stirrade i chock på honom, medan pappa började skratta stelt, men tystnade när han såg våra seriösa blickar "Oh...wait, you're serious?" Jag nickade. Det blev tyst vid bordet "I am sorry, I understand that you think I am a freak now, and I understand that, but you'll have to understand that I love your dau..." "Get out"  Eter att min moder yttrat dom orden blev det helt tyst i hela huset. "Mom, you can't..." "Out, now, Harry" Harry satt kvar och tittade på henne i cirka två sekunder, innan han nickade kort och ställde sig upp "Harry, no!" Jag tog tag i hans handled, men han drog tillbaka den och började gå emot hallen. Jag sprang efter honom mot hallen efter att ha tittat otrevligt på min mamma. "Harry, wait" Han öppnade dörren, och tänkte precis gå ut, men jag stängde den och ställde mig iför den "She wants me to go, I am going to go" Han öppnade dörren igen, men jag stängde den "Olivia!" "But I want you to stay, why doesn't that matter?" "She is your mother" "So?" Harry suckade "I'll see you, Olivia, I'll be in my car" Harry stängde dörren i mitt ansikte, och jag vände mig argt om mot vardagsrummet, innan jag med bestämda steg gick in i vardagsrummet "Mom!" utbrast jag högt, och argsinnt. "Did he force you into be his girlfriend? Did that idiot force you into something..." "Mom! It's not like that at all! He is a nice gu..." "I don't want to hear it, Olivia! He sees you as a easy target, you trust him, but you shouldn't. He will only break your he..." "Mom! Stop it! I love him, okay?!" "But he doesn't love you!" Skrek min mamma tillbaka, och jag fnös högt innan jag sprang ut igenom dörren, brydde mig inte ens om att ta på mig skor. Jag sprang mot bilen som var parkerad en bit bort ifrån huset, och ryckte upp bildörren. Ingen satt i bilen. Jag rynkade på pannan, och stack in huvudet i bilen "Harry?" "Olivia, what are you doing!?" Hörde jag bakom mig. Jag vred på huvudet och fick se Harry stå vid en bil. Hans bil för att vara exakt. Jag tittade skräckslaget mot bildörren jag öppnat, och stängde den direkt och sprang mot Harry "You stupid little girl" Skrattade Harry lekfullt när jag nått bilen. Jag himlade med ögonen "Oh shush" Han log och la armarna runt min midja "What did you try to do?" "I tried to find you" "Well, here I am, what do you wanna do to me?" Han log och jag himlade med ögonen, igen "I want to slap you, but on the same time I want to kiss you" "Then do both" "Harold Styles, are you encouraging me to slap you?" Han log större "Well, only if you'll kiss away the pain efterwards" "You are so cheesy" Muttrade jag innan jag lutade mig fram för att placera en mjuk och kärleksfull kyss på hans läppar "I want to sleep with you" Han skrattade och höjde ena ögonbrynet "Oh really?" Jag suckade tungt "Not like that, I mean really sleeping...with you" "You will not have to say that twice" Mumlade han och öppnade bildörren och gestikulerade in i hans bil, han hade fällt ner ryggstödet på baksätet och hade lagt massa filtar och kuddar där, så det såg väldigt mysigt ut "After you, my lady" Jag himlade med ögonen, för den tredje gången innan jag la mig ner i bilen. Jag andades ut och slöt ögonen. Jag hade faktiskt inte märkt hur trött jag var tills jag lagt mig ner och slappnat av. Jag hade kommit somna nu, om inte Harry skulle kommit och lagt sig på mig, så att jag fick hela hans vikt på mig "Harry...can't...breath" Viskade jag fram på skoj, och Harry skrattade lågt "Well, too bad, sweetie, I am just going to sleep like this. Good night, love, dream about me, but not too much...me...if you understand what I mean" Han blinkade med ena ögat och jag himlade med ögonen, fjärde gången. "Get off of me, you fool" Jag puttade av honom bredvid mig och han skrattade högt, för att sedan sätta sig upp, för att stänga bildörren, vilket verkade vara ett stort misstag då han slog i huvudet i biltaket, vilket orsakade mig att skratta högt "Why am I not surprised?" Nu var det Harry's tur att himla med ögonen, leendes, till skillnad ifårn mig, och stängde sedan bildörren. "Good night, Olivia" Han la sig ner bredvid mig, och la armarna värmandes runt mig, och pressade mig emot hans bröst skyddandes. "Good night, Harry" När det gått cirka tio minuter kände jag hur Harry placerade en mjuk puss i min nacke. Jag log "Olivia?" Viskade Harry, och jag svarade inte, och låtsades som om jag sov. Han placerade ännu en mjuk och varm puss i min nacke "I love you...so much" Jag öppnade ögonen, direkt när han yttrat orden. "Sometimes I feel...afraid...that you will leave me. I mean like there are so mant other guy's om this planet that would love to be with you" "But there's only one guy that is you, Harold" Mumlade jag fram, och jag kände hur hans armar stelnade runt mig "Y-you're awake?" "No, I am sleep talking" Muttrade jag sarkastiskt fram innan jag vände mignom, och gosade ner mig i hans bröst "And I love you too, Harold" Jag öppnade ögonen igen och tittade upp på Harry. Jag såg ett leende igenom mörkret, och han böjde sig ner för att kyssa mig kärleksfullt. 

 

 

Jag suckade tungt när jag gick in i mitt hus. Jag skulle hellre inte göra det, men jag och Harry behövde frukost. "Olivia" Hörde jag min moders röst, nu lät hon inte arg, hennes röst lät mjuk. Jag vände mig mig om och såg mamma stå där. "Let's talk about it, okay?" Jag nickade, och pressade läpparna till ett sträck medan jag följde efter min mamma till vardagsrummet, och satte os ner i soffan "Let me say, that it wasn't really Harry who kidnapped me. Or well, it was him, but he was kinda forced too. But while the others just ignored me and didn't care about that I was in a cold cellar, Harry took care of me. Hw got me food, bought me to a bathroom so I could shower and stuff, and then I got my own room in the house, and he is..." Jag suckade drömmandes "...He is just so perfect, I am in love with him" Mamma log svagt "He sounds like a great guy, but he..." "No mum, no buts, he is a geeat huy, end of story, when I tild him I wanted to get back home, he drived me here. And he is here for me no matter what" "I understand..." Mumlade hon "...I guess I'll just have to accept him, he seems nice" Jag log "He is nice" Vi var avbrutna av en osäker knackning på dörren. Mamma ställde sig upp och gick mot dörren, och dörren öppnades innan jag hörde en välbekant röst, och jag gick och ställde mig i mitten av vardagsrummet och kikade in i hallen "Hi...umm...I am sorry, but is Olivia here? She wasn't there when I woke up so I got worri..." Innan min pojkvän hade avslutat meningen hade min mamma dragit in honom i en kram "Of course Harry, she is here. And I am sorry for how I acted yesterday, I was just surprised is all...her dad is still a little surprised, but you are welcome in here" Han log "Thank you Mrs. Johnsson" Mamma log och Harry log tillbaka större innan han gick in och suckade lättat när han såg mig, medan min mamma log mot oss när han gick fram till mig och kramade om mig "Don't ever do that again, I was so worried, you were just gone when I woke up, and..." Jag log och tystnade honom med en mjuk kyss "Sorry" Han suckade och la armarna runt min midja "It's alright" Jag log "Love you" Han verkade först lite överraskad, att jag bara sa det så tvärt och snabbt, men sedan log han och placerade en puss i min panna, innan han lutade sin panna mot min och tittade mig djupt in i ögonen och yttrade tre ord

"Love you too" 

---

Avslutet kanske gick lite för fort...men vad tycker ni?! Det kommer nog en epilog på detta! :)