"Lite mascara..." mumlade Mathilda för sig själv när hon sminkade mig, trots hur många gånger jag försökt få henne att tro att när jag sa att hon fick sminka mig menade jag med något annat än smink. "Hur fan kan en kille vara snygg i smink?" Jag skrattade "Du fattar väl att du nyss sa att jag tycker att jag var snygg?" Mathilda log, samtidigt som hennes blick och händer letade efter något annat smink i hennes sminkväska. "Jag ångrar det inte" Jag kände hur det hettade till om kinderna, rodnar jag?! Jag har aldrig rodnad  i hela mitt liv. Jag trodde inte ens jag kunde det "Alla killarna på den här bussen är ju skit snygga, förutom min pappa då" Jag skrattade lite falskt, samtidigt som jag inte kunde hindra att bli lite svartsjuk. Varför kunde hon inte tycka att det bara var jag? "fast två av dom är ihop med någon" skyndade jag mig att säga "Hallå, jag sa att ni var snygga, inte att jag skulle bli tillsammans med er" skrattade Mathilda och verkade äntligen hittat sminket. "Nehe..." Mumlade jag, och lät nästan sur. "Klar!" utbrast Mathilda, och jag vände mig mot spegeln. Gud, vad ful jag såg ut. Om sminket varit på någon annan hade det väl varit snyggt "Jaaa, snyggt.... Kan vi ta bort det nu?!" Mathilda skrattade "Vänta lite" Jag hörde ett knäpp av en kamera och vände mig om, Mathilda stod med sin mobil och fotade "Neeej!" utbrast jag och tog händerna för ansiktet. Mathilda skrattade ett härligt skratt "Du får ta bort det!" Mathilda log "Snart" "Nu!" Mathilda suckade "Jaja, följ med" 

 

 

"Följer någon mer än jag med till stranden?" undrade Harry när vi år frukost "Jag hänger med" sa Niall och proppade i sig en sked yoghurt. "Jag med" sa Zayn "Får jag följa med?" Killarna nickade stort när Mathilda yttrat orden "Då följer jag med då" Så fort Mathilda hade bestämt sig, så kände jag ett sug att få gå dit också "Jag med" "Aa, jag med då" "Okej, då kommer jag med och vaktar" bestämde sig Paul. Efter en stunds av tystnad öppnade Harry munnen "Louis, du var väldigt tyst idag" Jag ryckte på axlarna "Vad ska man prata om?" "Jag vet inte, men du brukar ju alltid hitta något mellan himmel och jord, och slutar när vi blir tvungna att tejpa iför din mun" Jag log, och tittade ner i filen och rörde runt med skeden. Zayn ställde sig upp och gick och la ner tallriken på diskbänken "Tack för frukosten" sa han, "Och när ska vi åka?" Harry skyndade sig med att äta upp det sista på tallriken"Nu" bestämde han, och ställde sin tallrik på Zayns. Jag ställde mig också upp och gick och välte ner min tallrik med en skräll i diskhon "Paul...diska" Jag knäppte med fingret som om han vore en betjänt och lämnade sedan rummet, med ett leende, när Mathilda började skratta. Jag gick in i mitt rum och letade efter saker man kan behöva på badet. Badbyxor vore ju bra att ha med sig, en bok, handduk och en filt. Jag packade ner allt i en badkasse och ställde den på sängen. Jag tittade bredvid badkassen och fann Mathildas mobil. Långsamt sträckte jag mig mot den och låste upp skrämen. En bild på Mathilda när hon log ett vackert leende. Hennes hår var lockigt med riktiga stora så kallade 'skruvkorgss lockar'. Hennes vackra ögon tittade in i kameran och hon hade en vit magtröja med ett tryck på där det stod 'Love what you do. Do what you love'.  Jag log åt bilden, hon var så vacker. Någon öppnade dörren och jag kastade snabbt ifrån mig mobilen och vände mig kvickt om och la oskyldigt händerna i kors. Mathilda gick in och log lite mot mig. Jag log tillbaks när hon gick in och verkade rota efter sina saker. "Louis, har du sett min mobil?" En aning nervöst skakade jag på huvudet "Eller..." Jag låtsades hitta den i sängen "...här är den" Mathilda gick mot mig och tog emot mobilen, och lät våra händer nudda varandra "Tack." Jag log som ett varsågod, men kunde inte låta bli att se lite nervös ut, eftersom hon faltiskt nuddade mig, och hennes hud var fortfarande mot min hud. Hennes blick var kvar i mina ögon en lång stund. Jag kunde inte kunde styra bort blicken, allt runt mig nästan försvann och jag glömde uppfattningen om tid och rum, det enda jag var medveten om var att jag hade fjärilar i magen och att hon hade vackra ögon.

 

 

Jag låg på min filt med boken framför mig och försökte koncentrera mig på boken. Men det var omöjligt när Mathilda hoppade i vattnet med Harry, Niall och Liam. Zayn låg bredvid mig, och solade eller vad vet jag. Jag kunde inte ens slita blicken från Mathilda. Om Mathilda inte skulle varit här, skulle jag ha varit helt förlorad i boken och inget kunde stoppa mig från att läsa ut den för femte gången, men Mathilda var här, så jag var helt upptagen med att titta på henne i smyg, och kunde inte låta bli att vara avundsjuk på Harry, Liam och Niall som busade runt med henne. "Zayn..." mumlade jag fram, och tvingade mig själv att slita blicken från Mathilda mot Zayn "Mmm" mumlade han "...vad tycker du om Mathilda?" "Hon är rolig, och vekar trevlig" Jag tittade mot henne igen "Tycker du hon är...snygg?" "Ja, det är hon" mumlade han fram trött. "Tror du att du skulle ha någon chans på henne?" undrade jag, då Zayn är ett år yngre än mig och om han hade chans så hade jag också möjligtvis det. "Alltså..." han bytte ställning "...om jag aldrig mött Perrie, vilket skulle vara tortyr. Men om jag aldrig gjort det, och jag var singel, skulle det fortfarande inte gått. Hon går ju i nian" Jag suckade djupt, och tittade in i boken. "Tror du någon skulle ha chans på henne?" "I så fall Harry, eller möjligtvis Niall, ingen annan av oss" Jag tittade på henne igen. "Aha..." mumlade jag. Hon började gå upp ur vattnet, och jag vände snabbt blicken tillbaka till boken och försökte hitta där jag var. Jag bläddrade fram några sidor och började sedan läsa. Helt plötsligt kände jag hur kallt vatten rann ner på mig, och jag tittade förvånat upp på personen som gjort det "Vad fan?!" skrattade jag fram, och försökte få bort det "Varför gjorde du så?" Hon log "Tyckte du såg lite het ut bara" Jag log större och rodnade, även om jag inte visste om hon menade het som i snygg eller het som i varm. "Nu du..."  Hon skrek till när jag ställde mig upp och började springa efter henne. Hon tog det försiktigt för att inte ramla på klipporna medan jag bara sprang, och det var nog därför jag hann få tag runt hennes midja och drog in henne i mitt grepp. När jag nuddade hennes hud med mina händer så blev jag varm i magen. Hon skrattade, när jag lyfte upp henne och slängde henne, ändå försiktigt, över axeln, medan jag tog tag i hennes ben."Tja" sa jag när jag gick förbi Paul och han bara stirrade på oss, och Mathilda började skratta. Jag tog ner henne från min axel och bara bar henne i min famn när jag kom fram till vattnet "Jag tänker kasta i dig" sa jag bestämt "Nej!" skrek hon och tog ett hårt tag i min arm. En blixt åkte från min arm ut i hela kroppen, och en underbar känsla spred sig i magen. "Det spelar ingen roll hur mycket du håller i dig, du kommer ändå hamna i vattnet på något sätt. Ett..." Hennes blick vacklade mellan vattnet och mig och jag gungade henne försiktigt fram och tillbaka för att slänga i henne i vattnet med mer kraft "Två......tre!" Mathilda skrek, och precis när jag hade lossat greppet runt henne en aning, så tog jag emot henne igen och drog henne till mig "Nej, bara skoja, jag skulle aldrig slängt i dig..." Mathilda andades ut av lättnad "...jag skulle aldrig slängt i dig på tre, men på fyra...FYRA!" Skrek jag ut, och kastade henne i vattnet på riktigt nu. Hon dök upp till vattenytan "Jag kommer få revange!" Jag log "Det har du redan fått, du droppade vatten på mig. Det här var min revange" "Vad är värst, lite vatten på magen eller landa i vattnet helt?!" Jag skrattade, och dök sedan ner i vattnet bredvid henne. När jag dök upp log hon "Du är vacker" for det ur mig. Hon skrattade "Tack, du med. Du har fina ögon" mumlade hon. Jag kände hur det hettade till om kinderna och doppade försiktigt huvudet i vattnet för att  kyla ner rodnaden "Har du gråa eller blåa ögon?" undrade hon och jag tittade upp "Gråa och blåa" log jag, och hon skrattade "De är väldigt fina..." mumlade hon. Jag log, åt den varma känslan i magen som uppstod när hon gav mig komplimanger  "Du har vackra ögon du också" Hon rodnade lätt, precis som jag gjort "Är det bruna, gröna eller blåa?" Hon log lite "Vad sägs om bruna, gröna och blåa?" Jag skrattade "Det funkar också" Hennes blick åkte ner till mina läppar "Antingen så har du läppstift kvar, eller så har du så röda läppar på riktigt" Jag log "Jag har i alla fall inte läppstift kvar" "Louis och Mathilda, ni kan inte stå och flörta i vattnet, kom upp, Paul hat gjort mat!" Jag rodnade häftigt när Liam sa ordet flörta. Mathilda kom upp på ett smidigt sätt medan jag fick släpa mig upp, och precis när jag skulle gå till Paul och ta lunch, så stoppades jag av Harry "Va fan, Louis, du kan ju inte flörta med Mathilda, du är ju tjugo ett år, och hon är sexton, dessutom hade jag paxat henne, och efter jag kom Niall, och du h..." Han avbröt sig själv när han såg mina kinder "Rodnar du?!" Jag nickade "Kan du ens det?!" "Mathilda sa att jag hade vackra ögon, och då...gjorde jag det" förklarade jag "Lou, gå inte och blir kär i en tjej du inte kan få. Det är jobbigt, tro mig" "Jag är inte kär!" utbrast jag "Jag ser ju hur du tittar på henne." Jag skakade på huvudet "Jag vet inte vad du pratar om" försvarade jag mig själv och gick sedan och tog mat.

 

 

Jag låtsades vara inne i boken, när jag egentligen tänkte på det Harry sa. Jag är inte kär i henne, jag bara är väldigt glad att hon joinar touren. Känslan i magen är bara...hunger. En konstig hunger som får mig att vilja ta ett glädje skutt, och bara kommer när jag ser Mathilda? Aja, jag kan inte hitta någon annan förklaring. "Vad läser du?" Mathilda dök upp bredvid mig, och satte sig ner på min filt "Starcrossed" svarade jag "Åh, jag älskar den serien" mumlade hon och la sig ner med huvudet på mitt bröst "Aa, den är bra" tyckte jag medan jag försökte kontrollera fjärilarna i magen "Läs högt" Mina ögon åkte ner och upp mellan raderna och letade desperat ett ställe som är bra att börja på, och började sedan läsa. Medan jag läste gosade hon ner sig ännu mer i min omfamning, och jag kunde verkligen inte låta bli att pausa i mitt läsande för att pussa henne försiktigt i håret, och drog in den fantastiska doften av hennes hår. Mathilda började le, och jag bara begravde mitt ansikte i hennes hår "Ditt hår doftar så gott" mumlade jag in i hennes hår. Hon skrattade, troligen över hur det lät "Du är så söt" Jag kände hur jag rodnade för säkert femte gången bara sen efter lunchen. "Och det ska du säga..."

Vad tycker ni?! TELL US!! :)

//Hilda

Kommentera för meer!! :)

 

 

 

"Jag vet hur det är att själv sitta i skolbänken och vänta i tio minuter innan friheten av sommarlovet börjar. Men killar! Och Mathilda! Nu får ni skärpa er. Jag vill inte ha någon uppkäftig påstående från er sida, tack! Inget prat, och inget rörande ens!..." Där slutade jag lyssna, och det enda jag kunde höra var Felix, som viskade mitt namn om och om igen, och han verkade aldrig tröttna på det. Han fortsatte tills jag gav honom en menande blick, då han började le. "På sommarlovet ska jag iväg till mitt landställe. Det är ett perfekt ställe för sommaren. Du får super gärna följa med, du vet... bara vi två" Jag log mot honom. "Det vore jätte trevligt men min pappa har planerat något tour..." Felix avbröt mig "Är din pappa artist?! Eller typ författare?!" Jag skrattade "Jag trodde du kände min pappa, han har ingen talang, men han har ett jobb som typ livvakt på touren för ett band och jag får typ inte sanna kvar i England" Felix gav ifrån sig en besvärad min "Synd" Jag nickade "Japp" 

"Mr. Mills och Mrs. Higgins! Tyst!" "Vadå, så vi får inte prata men du får?" Läraren, Mrs. Keely tittade bisarrt på Felix "Jag är lärare" "Och jag är elev!" Jag skrattade och tog lugnande ett tag runt Felix arm "Felix, sch! Mrs. Keely försöker prata" Felix tittade på mig med en menande blick "Tack, Mrs. Higgins!" Jag log mot fröken och hon log tillbaka, innan hon började prata igen. "Jävla smörare" suckade Felix och jag skrattade "Sorry, finns det något jag kan göra som får dig att inte kalla mig dessa hemsk heter?" Felix log, och rätade på sig "En kyss?" "Närmaste kyss du kan komma är en puss" "Avgjort" Jag skrattade och gav honom en puss på kinden. "...okej, nu har ni sommarlov"  Killarna började skrika ut sin lycka till att sommaren har börjat "Tog med mig smällare bara för det här" berättade Leo med en belåten suck och drog sedan i snöret. Jag skrattade och skrek tillsammans med killarna medan jag hängde upp min väska slarvigt på axeln och började gå ut från klassrummet och killarna hände på skrikandes efter mig.  Jag gick direkt till mitt skåp  och öppnade innan jag slängde in mina böcker och stängde sedan. "Ska vi göra läxan, tillsammans, Matti?" undrade Oskar och ställde sig bredvid mig "Läxan?" frågade jag undrandes "Vi har ju sommarlov?" Oskar ryckte på axlarna "Vi hade ju en läxa över sommarlovet. Tusen ord om sommaren" Jag suckade "tusen?! Mn jag ska ju iväg på sommaren. Jag kommer inte hinna" Oskar gav mig en snäll blick "Jag kan göra den åt dig" Jag fick ett litet leende på läpparna "Säkert?" Han nickade. Jag log stort och gick fram mot honom och gav honom en puss på munnen. Efter pussen log både han och jag, jag log för att han är så snäll, men jag vet inte anledningen till varför Oskar gjorde det. "Tack, Oskar, du är bäst" "Varför fick han en puss?!" utbrast Brad"För att han är snäll" skrattade jag och började gå mot dörren. Precis när jag skulle öppna den var Leo snabbt framme och öppnade den åt mig. Jag log "Tack" Jag började gå mot parkeringen, då Leo avbröt mig "Hallå?! Jag gjorde något snällt?! En puss vore på plats!" Jag skrattade, och vände mig om och pussade honom. Han log, och vände sig sedan om mot killarna och gjorde en min, som bara skrek av 'haha, där fick du'. Damon suckade och trängde sig förbi killarna "Hejdå, Matti" mumlade han och kramade om mig "hejdå" Kramen avbröts och jag gick för att krama resten av killarna. När det var gjort vände jag mig om och började gå mot parkeringen.

"Fan" mumlade jag för mig själv när jag såg pappas bil på parkeringen och pappa i den som vinkade som en galning att jag skulle komma dit. Jag stönade och drog upp luvan, så ingen riktigt kunde avgöra om det var jag eller inte. Det finns inget pinsammare än att bli hämtad av sin pappa. När jag äntligen skaffat mig en riktigt hardcore motorcykel så hämtar min pappa mig. Jag slet upp dörren till bilen och satte mig surt i den skrothögen min pappa kallar bil och drämde igen bildörren efter mig. "Bältet på" Jag suckade och kämpade med att få på mig det olydiga bältet, och lyckades tillslut. "Då åker vi!" utropade pappa entusiastisk, som om jag var en sexåring som precis skulle åka till ett nöjesfält för första gången "Ja, jippie" Sa jag likgiltigt, och pappa skrattade åt min ironiska ton "Det blir roligt, ska du se" 

       

 

"Okej, hörni!" skrek min pappa ut, när fem killar var helt upptagna i matkrig. Jag själv har haft matkrig många gånger och vet hur tråkigt det är att bli tillsagt "Sluta!" Pappa ställde sig i mitten av kriget, vilket gjorde att han fick en stor lasange fläck på sin tröja. Killarna började skratta, vilket jag också gjorde. Mitt skatt lät helt klart högst, och jag tror det var därför dom slutade skratta och såg sig undrandes omkring "Wow, Harry, du har fått en väldigt ljust skratt" sa en blond kille till en kille med lockigt hår, som tydligen hette Harry. Jag skrattade mer "Det var inte jag..." försvarade sig Harry "...tror jag" Jag skrattade ännu mer, men fick ta mig i samman. "Nej, såklart det inte var du, Harry, det var min dotter, jag sa ju att hon skulle följa med på touren" Killarna såg sig omkring "Vart är hon?" "Bakom dig" Den första som såg mig var killen som hette Harry, eftersom han stod med ansiktet mot mig medan dom andra stod med ryggen mot mig. Sedan vände sig resten om. Alla stod som förstenade, medan jag tittade frågandes på dom. "ÄR DET DÄR DIN DOTTER?!" Paul nickade. Det blev helt tyst mellan alla och killarna stod bara med öppen mun och stirrade på mig och synade mig uppifrån och ner om och om igen. "Hej, jag heter Zayn" Killen som tydligen hette Zayn var snabbt framme vid mig och skakade min hand "Hej, Zayn" log jog jag. En blondin gick långsamt fram till mig "Mathilda" log jag och skakade vänligt hans hand. "Och du är...?" Frågade jag när han bara stod sär och stirrade "Snygg" sa han. Jag tittade frågandes på honom "Nej, jag menar jag är Niall, och du är snygg" Jag skrattade ett litet nervöst skratt "Tack" Harry kom och puttade blondinen ur vägen "Mathilda" presenterade jag mig som igen "Och du är Harry?" Harry nickade "Jag är singel också" Jag skrattade ett nervöst skratt som lät en aning falskt och tittade frågandes på min pappa som bara ryckte på axlarna. En kille med brunt hår kom upp bredvid Harry "Liam" log han. Jag log tillbaka "Mathilda" sa jag fjärde gången. "Jag... heter Louis" log en kille med brunt hår, som tydligen hette Louis. Mitt leende försvann en aning när jag tittade in i hans ögon. Det var en skiftande färg mellan grå och blått, jag kunde inte riktigt avgöra vilket. Han hade väldigt fina ögon, och jag stod som förstenad och tittade in i dom. "Hallå?" Utbrast Harry, och lät nästan lite sur när vi bara stått och stirrat på varandra länge. "Oj, eh... Ja?" fick jag otroligt nog  ur mig och vände mig om mot dom. "Skulle bara titta om ni var vid liv..." Mumlade Harry, och lät fortfarande nästan sur. "Ja, det var vi. Men räkna inte med att jag ska komma ihåg alla namn nu!" skrattade jag "Vad hette jag?" Undrade killen med brunt hår. Jag fick tänka efter lite "Liam" han nickade. "Och du är...Niall?" Killen skrattade "Blondinen är Niall. Jag är Zayn" Jag nickade "Okej, så Zayn, du var alltså Niall, du..." "Hörni, ni kan inte köra gissa namnet leken nu, ni får visa Mathilda runt här!" "Visst" "Okej, bra, gör det ni. Förresten, Louis rum är rummet längst bak, sen kommer Harry, sen Niall, Zayn och Liam." Alla nickade "Mathilda, du sover i mitt rum i andra änden av bussen" Jag spärrade upp mina ögon "Neej!" Skrek jag "Va, varför inte?" "Du snarkar, mycket! Jag tänker inte" "Ja, jag vet! Visst gör han, vi fick gå och knacka på hans rum typ hundra gånger på förra touren, det är därför hans rum är i andra änden" Jag skrattade "Det förvånar mig inte. Men vilket rum ligger längst bort från ditt?" Pappa tänkte efter "Det är nog Louis rum" Jag vände huvudet mot Louis, jag kommer ihåg hans namn bara för att han hade fina ögon. Han tittade på mig "Får jag sova i samma rum som du?" Louis nickade "Ja, absolut" Jag log lite "Tack" Louis log som ett varsågod "Mathilda, fina kläder" Jag tittade ner på mina shorts och magtröja "Tack" "Okej, vi kan börja visa vid toalett nummer ett!" utbrast Harry "Säg inte att ni tänker visa toaletten" kved jag. "Jo, och sen ska vi visa hur man spolar" Jag skrattade till "Och sen ska vi visa hur man öppnar kylskåpet" sa Louis, jag skrattade lite mer"Ja, här är den i alla fall!" Alla killar, förutom Louis som gick bredvid mig sprang in på toaletten"Tycker du det verkar roligt?" Jag tittade upp på Louis"Va?" "Att spendera sommarlovet i en kvav buss" Jag ryckte på axlarna och tittade roat på killarna som sprang hit och dit mellan bussens alla dörrar "Beror på" Det blev tyst en stund, men sen öppnade Louis munnen igen."Känns det konstigt att du är den enda tjejen?" Jag skakade på huvudet"Nej, jag är van. Jag har inga tjejvänner över huvudtaget, bara killvänner" Louis nickade"Aha" "MATHILDAAA! Här kommer du och Louis sova" Harry öppnade dörren och jag klev in och synade rummet. "Snyggt" log jag "Får man börja packa upp?" Harry nickade och jag började göra som jag sagt.

 

 

 

 

"Mathilda, fånga!" Jag fångade min pappas mobil som Liam kastat till mig. Det var efter middagen och alla hade bollat runt hans mobil i minst fem minuter. Pappa suckade och vände riktning från Liam till mig. "Mathilda, ge mig min mobil" sa pappa, som tydligen verkat tröttna en aning på leken. Snabbt satte jag händerna bakom ryggen och tittade oskyldigt på pappa "Vilken mobil?" Pappa gav mig en menande blick "Du fångade den, Liam kastade den till dig" Jag log och skakade på huvudet "Det? Nej, det var inte din mobil, det var en...videospelare" "Kan jag få denna videospelaren? För det är nämligen min telefon" Jag skrattade "Nej" Pappa suckade "Då får vi helt enkelt göra det på det svåra sättet" Pappa tog tag i mina ben och lyfte upp mig på axeln. Jag skrattade "Sluta!" skrek jag med ett skratt. Killarna bara skrattade och njöt troligen över den cirkusen dom hade framför sig "Ge mig mobilen " Jag skrattade "Jag har den inte ens" Jag kastade den snabbt till Zayn som gömde den i sin ficka. "Okej, vi gör såhär" Pappa släppte ner mig och jag gick direkt och ställde mig bredvid killarna. Jag kunde inte låta bli att snegla på Louis, han hade vackert hår också, krävde säkert timmar för att göra i ordning det. Pappa tog upp bussens vägg telefon, och knappade in ett nummer. En klassisk rington började spelas och ljudet kom från Zayns ficka "Zayn, din ficka" Pappa la på och gick sedan fram till Zayn och räckte ut handen. Zayn satte försiktigt ner sin hand i sin ficka och fick upp pappas samsung"Åh, din telefon! Hur hamnade den där?!" Zayn spelade förvånad, och pappa ryckte åt sig den med ett leende. "Ja, det kan man undra" Jag skrattade åt hela cirkusen. Jag och killarna verkade passa ihop, och det var roligt att veta. "Jag ser på teve" berättade jag, eftersom jag visste att American Funniest Homevideos spelades ungefär nu. Jag gick in i mitt, och Louis, rum och satte på den. Louis kom efter ett tag, och stängde dörren, och satte sig sedan bredvid mig med en bekväm suck. "Finns inget bättre än lite teve tid" Jag skrattade, och insåg hur rätt han hade "Absolut" Jag rörde på mig, för att hitta en bekväm ställning. "Ehm, var är min säng?" undrade jag när jag faktiskt förstod att det var en säng och två personer. "Där" Louis pekade på den stora sängen "Vart är din då?" "Där" Han pekade på samma säng, jag tittade på honom med ett höjt ögonbryn "Vad?! Det är inte jag som bestämmer det" Jag log, och skakade på huvudet. "American Funniest Home Videos!" utbrast jag när det äntligen börjat. "Tittar du också på det?! Visst är det roligt?" Jag log "Världens bästa program" Louis log "Håller absolut med" 

 

 

Jag vaknade - mitt i natten, av ett ljud. Skrämt satte jag mig upp i sängen, och när mina ögon vant sig vid mörkret, så tittade jag där jag beräknade att Mathilda skulle ligga, bredvid mig. Men hon var inte där "Mathilda?" viskade jag, och travade mig upp ur sängen till toaletten, för att titta om hon var där. Jag öppnade dörren, men ingen Mathilda där. Jag gick långsamt tillbaka och satte mig på sängkanten. Vart kunde hon vara? Jag hörde ett ljud av en...kastrull? Som slog i marken "Fuck..." Hörde jag sedan hur någon mumlade för sig själv. Jag gick mot dörren, och tänkte precis låsa upp, då jag upptäckte att dörren redan var öppen och stod på glänt. Jag gick till det ända stället en kastrull kunde vara på den här bussen, köket. Och där fann jag Mathilda, med sitt långa, blondbruna hår. Hennes hår var fantastiskt fint. "Mathilda?" Skräckslaget tittade hon upp och andades ut av lättnad när hon såg mig "Fan vad du skräms" "Ursäkta mig, men jag viskade faktiskt" skrattade jag, i normal röstnivå och tände den lilla lampan som inte av mycket ljus alls. "Vad gör du?" undrade jag och gick mig ställde mig bredvid henne, så nära jag kunde. "Hur fan kan du sova i det där?" Hon gjorde en gest mot mina mjukis byxor och tröja "Ta det lugnt med svordomarna" skrattade jag "Och, hur jag sover i det? Jag bara tar på mig det och sen sover jag som vanligt" Hon skrattade ett härligt underbart skratt och himlade med sina vackra ögon. "Ha-ha, vad rolig du är" Jag log "Vad gör du?" "Äter. Åt inte så mycket vid middagen" Jag tittade ner på mackan hon gjort åt sig "Jag kommer helt ärligt talat äta upp den här på tre tuggor" Jag log snett "Ska det där vara en utmaning?" Hon log "Kanske" "Ska jag ta det som ett ja?" Hon tänkte efter en stund "Kanske" Jag skrattade "Vi gör såhär, att om jag äter upp den här på tre tuggor, får jag sminka dig imorgon, och om jag inte gör det, och du vinner..." "...får du ha smink imorgon" fyllde jag i, men ångrade det. Hon började skratta "Ja, jag är en tjej så det vore normalt, men o..." Jag avbröt hennes snabbt "Nej! Jag menar... Så får du ha stark lukt av rakvatten" Hon log "Okej" Hon tittade på mackan, och öppnade sedan munnen stort, för att ta en stor tugga av mackan. Jag log, hon kommer inte klara det här. Hon väntade sedan en stund, innan hon tog nästa tugga. Den var mycket större, men den sista biten tror jag inte hon klarar. Hon pressade in den sista biten, valde och tittade sedan nöjt på mig, medan jag tappade hakan. Är det ens normalt att kunna äta upp en sån stor smörgås, på tre tuggor?! Helt plötsligt hamnade Mathildas ansikte närmre mitt. Hennes svala andedräkt fläktade mot mitt ansikte, jag kände mig nästan yr av det, jag har ingen aning om varför. Jag kan ju absolut inte vara kär, jag har ju bara känt henne i en dag! och dessutom hår hon i nian, hon är absolut för ung för mig. "Undra hur du ser ut i smink , det får vi veta imorgon" Hon gick förbi mig, och stötte mjukt in i min axel när hon gick förbi, vilket fick det att gå en blixt från axeln ut igenom hela kroppen. Jag var fortfarande förvånad, dels för att hon slukat smörgåsen på tre tuggor, och dels, för att jag fattar inte vad som händer med mig. 

Han börjar redan få lite känslor för henne, eller är det något annat han känner? 

Första kapitlet dårå! Vad tycker ni? :)

Huvudperson

Mathildas bästa vän i skolan