---

Jag vaknade av Niall som kysste mig. När jag började le avslutade han kyssen "God  morgon, Sweetie" viskade Niall och jag log mot honom "God morgon, sötnos" svarade jag och han log större. "Jag har tänkt på en sak..." mumlade jag tyst och satte mig upp med ryggen mot väggen. Niall hoppade närmre mig "Vad?" undrade han, samtidigt som han han höll på med topparna av mitt hår. "...varför är det alltid du som vaknar först?" Niall ryckte på axlarna medan han försiktigt  pressade sina  läppar mot mina "Kanske för att jag är äldre än dig?" Jag log "Du är ett år äldre än mig, Niall, gör det inte till en stor grej" Han log stort,  och gav mig en puss på munnen. "Jag tycker..." Niall blev avbruten "Nella, Niall, vi är framme!" hörde vi Louis, han försökte öppna dörren, men den var låst. Jag gick och öppnade och Louis huvud dök upp. "Vi är framme" upprepade han, log sedan och stängde dörren. 

 

 

*

*

 

"Hem ljuva hem" citerade Niall när vi klev genom dörren. Jag drog in hemma-doften i min lungor, "Borta bra men hemma bäst" fortsatte jag. Niall ena armen om min midja och samlade upp allt mitt hår till en tofs med den andra. Han lyfte sedan på tofsen och pussade mig i nacken. Jag log och lutade mig tillbaka i hans famn. Han släppte ner mitt hår igen och la andra armen runt mi midja med. "Nu gäller det bara att packa upp" sa jag med en suck "Jag gör det, sweetie, så kan du se på TV eller liknande" Jag skakade på huvudet "Nej, vi hjälps åt" "Älskling, snälla låt mig" Jag tittade in i hans klara kristallblå ögon och kunde inte låta bli att le stort. "Du har så vackra ögon" Han rodnade en aning och log "Nu rodnar du" mumlade jag. Han kysste mig mjukt och långsamt. Jag avbröt kyssten för att ställa mig på tå och norraade in mitt ansikte i Nialls hår och luktade "Vad gör du?" skrattade Niiall "Jag luktar på ditt hår, vad tror du jag gör?" Niall skrattade lgen och pussade mig lätt på munnen "Finns det ens någon sötare än dig?" Jag nickade "Du...och typ alla andra i den här världen" Domåtta sista orden sa jag som en tyst viiskning till mig själv, och hoppades att Niall inte hört, vilket han inte gjort eller. Niall släppte omfamningen runt mig för att ta resväskorna och rulla in dom i vårt rum. Jag gick efter honom och jag öppnade en resväska för att börja packa upp, men blev genasrt ner puttad i sänngen bakom mig av Niall och sedan  la sig Niall på mig och började kyssa  mig. Kyssljuden ekade i rummet och jag avslutade kyssenn för att det  lät så skumt. Niall tillät mig inte ens ta ett litet  andetag utan bara tryckte sina läppar mot mina. Jag avbrröt dig igen "Du är oemotståndlig, ddu vet det, va?" undrade Niall och tittade in  i mina ögon "Jag hoppas att jag en dag komer avbryta kyssen sådär näär du verkligen vill kyssa mig, så får du se hur det känns. Fast varje gång du kysser mmig vill jag kyssa tillbaka, för som sagt så är du oemotståndlig. Det är ssom att ha en jätte god choklad kaka framförr sig, men får inte äta den" Jag skrattade "Du jämför mig med mat, Niall" Niall log "Fast du är mycket sötare, trevligare, snällare, vackrare, smartare  och snyggare än mat" ag log och den här gången kysste jag tillbaka när Niall kysste mig.

Dance With Me Tonight av Olly började spelas och jag avslutade kyssen och jag hörde Nialls suck för att jag avslutade den. Jag skrattade "Olly ringer, jag har honom som ringsingnal när han ringer" berättade jag och drog upp mobilen. 

"Hej, Nella!" hörde jag Ollys röst i mobilen, som jag inte hört på länge ."Hej, Olly!" svarade jag likadant.

"Du är hemma från touren gissar jag nu?""Ja, vi kom hem nyss" "Hur var det då?"

"Roligt" berättade jag och Niall satte på högtalaren "Roligt att det var roligt" Jag skrattade till medan Niall himlade med ögonen "Ja, hur mår du då?" "Super bra, nu när jag får höra din underbara röst, du?"  Niall tittade surt på telefonen

"Jag mår bra"

"Skönt att höra. Kan du skickaa en bild? Jag vill se ditt vackra ansikte" Jag tittade på Niall, som tittade argt på telefonen. "Hon skickar ingen bild, Olly, gå vidare, hon är min!" fräste Niall i telefonen "Nella, du kanske skulle sagt att åsnan lyssnade?" "Förlåt, Olly" "Ah, det gör inget! Men hoppas vi syns så jag kan se ditt ansikte dårå!"

"Aa... Hejdå"

 Jag la på och vände mig mot Niall, som nu verkade vara sur på Olly "Niall, vänner kan säga sånt" mumlade jag "Ja, men inte på sättet,hörde du inte på hans röst att han var kärleksfull?" Jag skakade på huvudet "Men Niall, var inte sur eller något. Du vet att du är den enda så varför  ta upp så onödiga saker" Niall log mot mig och pussade mig på kinden "Jag är hungrig" sa jag tvärt och Niall skrattade åt det snabba bytandet av samtalsämne "Just det, vi åt ingen frukost" "Då blir det Nandos, snälla!?" bad jag "Ja!" utbrast Niall med ett leende. "Yes!" log jag och tog snabbt på mig mina skor. Niall log och tog  på sig skorna. "Jag är glad att du älskar Nandos lika mycket som mig" sa han innan han öppnade dörren och gick ut. Vi gick nerför uppfarten och styrde stegen mot Nandos. "Nialldos borde den heta" sa jag med ett leende. Niall  skrattade "Håller med" "Eller Nellados. Nej, Nialldos passar bättre" Niall pussade mig på kinden och tog min hand. Helt plötsligt möttes vi av en grupp papparazziz och jag och Niall släppte snabbt händerna om varandra och tog ett skutt från varandra "Ses utanför Nandos om 2" viskade Niall medan han började gå i snabb takt någonstans. Hela gruppen med papparazziz följde efter honom. Jag tittade  efter dom och började sakta gå mot Nandos när dom försvann bakom en husknut. Stackars Niall, som får ha det här till vardags, massa galna papparazzis. Det var nästan inga folk alls på gatan, bara en katt som satt utanför ett hus. Jag log mot katten "Hej söta lilla katt"  sa jag och satte mig ner på huk. Katten gav ifrån sig ett "Meaw" och började gå mot mig. Den strök sig mot mitt ben och jag klappade den. Vilken vacker katt. Katten började gå fram och jag följde efter den. Den gick långsamt med svansen uppåt som viftade en aning.

Jag stannade när jag insåg att jag inte hade någon aning om vart jag var. Husen var okända och namnet på vägen hade jag aldrig hört talas om. Jag vände och började gå tillbaka i snabb  takt, men hittade fortfarande inte. Jag började springa , men kom fram till en återvänds gränd. Det var då jag insåg, att jag var helt vilse.

Vad tycker ni om kapitlet? Jag tycker att det var förövrigt ganska kort

//Nellie