Kategori: Forbidden Love
Datum:

Kapitel 11 - Will You Be My Girlfriend

 
 
"Det är bara en film, babe" viskade Louis i mitt öra. Jag kände en liten rodnad, babe? "Jag vet, babe" svarade jag likadant, han skrattade tyst och tryckte mig hårdare mot sig. Jag märkte då att Harry hade huvudet vänt mot oss. Jag lyfte blicken från filmen och tittade in i Harrys ögon. Han besvarade blicken i några sekunder, och vände sedan långsamt blicken tillbaka till teven. Jag tittade på resten av killarna. Alla, satt och stirrade på oss, och vände snabbt tillbaka huvudet mot filmen när jag tittade på dom. 
 
Jag kände hur en hand strök sig försiktigt över min kind. Trött öppnade jag mina ögon "Babe, jag kommer tillbaka snart" viskade Louis "Vart ska du?" mumlade jag fram och vred på mig i sängen "Jag ska bara gå ut lite" "Jag följer med" Louis skakade på huvudet "Jag går själv, men jag kommer snart tillbaka" Jag tittade sömnigt på honom "Aja, okej..." sa jag bara, jag orkade inte diskutera mer, jag var för trött. "Vi har redan ätit middag medan du sov, det blev soppa" Han ställde sig upp och öppnade dörren och vände sig sedan mot mig igen, som börjat vakna till liv "Hej då, babe" sa han, och började sedan gå efter att han hade stängt dörren med en ganska kraftig smäll, som fick mig att fara upp och sätta mig raklång i sängen. När jag förstod att jag inte skulle kunna somna om suckade jag för mig själv, och tog med min mobil ut och gick mot köket, då min mage bad efter mat. När jag gick in i köket där satt Niall där och åt, medan Harry och Zayn satt en bit ifrån och spelade videospel. Liam hade jag ingen aning om vart han var, detsamma med pappa. "Hej, Mathilda" försökte Niall få fram med mat i munnen. Jag skrattade "Hej" Zayn och Harry lyfte huvudet, endast för att möta min blick, och sedan titta ner i spelet igen. Jag lastade upp lite mat, satte mig ner mitt emot Niall och slängde sedan i mig maten, ja, så hungrig var jag "Wow, ta det lugnt, maten kommer inte gå någonstans direkt" Jag skrattade åt det Niall sa, men åt inte lugnare för det. "Vart skulle Louis?" undrade jag efter ett tag. Niall ryckte slappt på axlarna "Skulle ut, vart vet jag inte" Jag nickade lite, "Vart är Liam och pappa?" "Liam sover, precis som du gjorde och Paul..." han tittade sig omkring lite "...vet jag inte, faktiskt" Jag nickade åter igen, och var inte direkt orolig för min pappa, han klarar sig själv. Jag kände hur mobilen vibrerade i fickan och gav ifrån sig ett läte som berättade att jag hade fått ett sms. Jag tog upp mobilen med ena handen för att se att smset var från Damon
 
Från: Brother From Another Mother
"Hej Matti! Saknar dig sjukt mycket!!! xxxxxxx Men jag har en fråga, ska ni förbi Manchester på den där touren ni är på?? xxxxx"
 
Jag rynkade lite på pannan, varför undrar han? "Niall" sa jag utan att släppa blicken från telefonen "Ska vi förbi Manchester?" Han gav ifrån sig ett "Ehm...." och vände sig om mot Harry och Zayn "Ska vi förbi Manchester?" Harry verkade inte höra honom, eller ignorera medan Zayn gjorde ifrån sig ett läte som betydde att han tänkte efter "Ja, efter...eh..." "New Jersey, Madrid, Manchester" hjälpte Harry honom "Aa" sa Zayn som om han bekreftade det Harry s. "Okej, tack" Jag skrev snabbt in ett svar
 
Till: Brother From Another Mother
"SAKNAR DIG MED!!! xxxx aa vi ska förbi Manchester, vi är i New Jersey snart, bussen stannade för att chaförren behövde äta så vi är mitt emellan New York och New Jersey, men sen ska vi till typ SPANIEEN och sen MANCHESTEER men vrf undra du?? xxxxxx"
 
Jag la ner mobilen eftersom jag trodde jag skulle få vänta, men svaret kom nästan direkt
 
Från: Brother From Another Mother
"AAAAHHHH!!! OMG JAG FANGIRLAR JAO, FAMILJEN OCH JAG SKA DIT TILL VÅRA FUCKINSJFN KUSINER OCH DÅ KAN VI TRÄFFAAAS, AAAAHHHH!!!!!! xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx"
 
Oh my god, jag ska träffa min bästa vän! Jag ställde mig hastigt upp och gjorde massa glädje skutt medan jag knappade in ett svar
 
Till: Brother From Another Mother
"JDSHFKLGABNFJLAAJSDFKSAHWFLKAJSAUAABDFULLAHDSAJAFGHA DJAFHJA!!!!!!!! xxxxxxxxx"
 
Jag hoppade runt i cirklar och skrek och Niall stannade upp i sitt ätande för att stirra på mig medan Harry och Zayn hade pausat spelet och tittade nu roande på mig. "OH MY GOOOODNESS!!" skrek jag "Vad är det?" undrade Niall, troligen över mitt hoppande och skrikande "DAMON KOMMER!" skrek jag ut och hoppade stort över faktumet "Och Damon är... din pojkvän?" gissade Zayn "Nej, aldrig! Han är världens bästa kompis!" Jag gjorde ännu ett par glädje skutt "Träffas ni inte så mycket, eller...?" undrade Harry "Jo, varje dag, men inte på sommarlovet" Harry fnös och skakade misstyckande på huvudet "Tjejer..." mumlade han innan han startade spelet igen och han och Zayn började spela. "Är jag den enda som är sjukt glad?" Niall skrattade lite "Som gjädje hoppas, ja, men jag är väl glad för din skull" Jag log "Tack, Nialler" log jag och kramade om honom lite. "Men japp, nu ska jag twittra, facebooka och instagrama om att Damon kommer" sa jag och hörde Nialls skratt innan jag gick in på mitt rum.
 
 
Louis kom in i rummet med en sak bakom ryggen, och log mot mig. Snabbt la jag ifrån mig mobilen och kom upp på fötter "Gissa vem som ska komma hit?" Han ryckte på axlarna "Vem?" "Damon!" log jag stort, Louis ansiktsuttryck förändrades, till nästan lite ledsen. "Det låter som en killnamn?" "Det är det, han kommer hit när vi stannar i Manchester! Jag längtar så mycket" "Så ni...ni typ älskar varandra?" Jag nickade stort "Ja, jag älskar i alla fall honom, han har alltid varit där för mig" svarade jag enkelt. Jag menar, det är ju det bästa vänner gör? Är kvar även fast man själv nästan inte är det? "Aha, men...du vet, killar kommer och går, det brukar bara vara en som är där och älskar en tills tidens slut, och ibland har personen köpt donuts?" "Vad menar du med..." jag avbröt mig själv totalt när Louis tog fram en Donut City kartong bakom ryggen "Donuts!" tjöt jag "Hur visste du att jag älskar det" Louis log åt mitt ansiktsuttryck "Jag läste det i din profil på insta...ehm, jag menar...det var bara en ren chansning" Jag skrattade och pussade honom på munnen, vilket både han och jag började le av "Köper någonsin Damon donuts åt dig?" "Försök inte göra det till en tävling, ni är både mina favorit killar" Louis log större "Så jag är på samma plats som honom?" Jag nickade "Faktiskt" "Är han en bra pojkvän?" Jag nickade svagt "Ja, han är världens bästa vän typ, om man inte räknar med dig då" sa jag "Fast han och jag har väl liksom inte samma...mening?" Jag rynkade pannan i ett förvirrat ansikts uttryck "Vad menar du?" "Amen, han är ju din pojkvän" Jag höjde ena ögonbrynet "Det är du med?" undrade jag och satte armarna i en bekräftande gest "Är jag?" undrade han och jag nickade långsamt och kort "Ja, du..." jag avbröt mig själv då jag förstod att han måste misstolkat hela grejen "...nej, han är en pojke, och han är min vän, det menade jag, jag är singel, till 100%" Louis skrattade och tänkte efter lite "Jaha, men då är jag glad" Jag skrattade ett oförstående skratt "Varför skulle du inte vara det?" Louis log lite, och tog dounuts katrongen ur händerna på mig. "För om ni hade varit ihop hade jag inte kunnat gett dig dounutsen" Jag höjde åter igen ena ögonbrynen och tänkte precis fråga vad han menade med det, så öppnade han kartongen, och när jag såg vad det var på dounutsen fick jag en varm känsla i magen.
Det var sex stycken dountuts, och på den första stod det vill, på andra dounutsen stod det du, bli stod det på tredje, min på fjärde, flick- på femte och vän på sjätte. Jag mötte Louis blick, och han log något nervöst. Jag skrattade lite och tittade ner på dounutsen igen "Får jag äta upp det här sen?" undrade jag och pekade ner i dounutsen "Dounutsen ställde en fråga, svara på den" "Så enligt sig vill dountusten bli min pojkvän?" Louis skrattade och la ifrån sig boxen, och tog sedan mina händer "Nej, jag vill bli din pojkvän. Jag vill verkligen, verkligen, verkligen bli din pojkvän. Jag förstod verkligen inte först vad den där känslan var, när jag rörde sig, kysste sig, såg dig och allt det där, men nu förstår jag att det är kärlek, jag har aldrig känt så förut, och trots åldersskillnad, så vill jag verkligen ha dig, som min flickvän. Så...vill du?" Jag log mot honom, och kände den där speciella känslan i magen "Såklart, ja. Jag hade inte överleft annars" mumlade jag, och lutade mig sedan in för att kyssa hans perfekta läppar.

Kapitel 11, och dom blev tillsammans! Vad tycker ni?! :) 
//Nellie
Kommentera för mer!!


Kommentarer
Namn: frida

JÄTTEBRA!SUPERDUPER BRA!!! :))))

Svar: Tááaack så JÄTTEE mycket! :)
Hilda Nellie

Datum: 12 November 2013 Tid: 17:00
Namn: Johanna

Askjunsgegebra!!!! Aaaaa meeeeeer :):):):):):):)

Svar: TAACK SÅÅÅÅ MYCKET! :) :)
Hilda Nellie

Datum: 12 November 2013 Tid: 17:35
Namn: roshan

wow så söta det är och sjukt bra och kan inte perrie komma in i bilden ? <3

Svar: TAAAACK såå mycket! :) ! Och ja, vi planerar att hon ska komma in i bilden, lite längre fram :)
Hilda Nellie

Datum: 12 November 2013 Tid: 19:10
Namn: Maja

Asbra perfekt älskar den meer

Svar: Taaaacckkk ssåsåsåså mycket!! :)
Hilda Nellie

Datum: 12 November 2013 Tid: 21:32

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Blogg:

Kommentar:

Trackback