"...and I was like 'no, that is mine' and you know what he did?" Jag skakade på huvudet, och bet min läpp hårt, med ett leende, i tankarna om vad han kunde gjort. "He didn't say anything, just handed it over to me and walked away" Jag utbrast i ett stort skratt, och Alex började också skratta, medan vi gick av båten och folk runt om oss gav oss blickar. "Unexpected" Han skrattade "I know!" Jag log, vilket Alex också gjorde "You know, Olivia, I have a flat in this town, do you wanna come?" Jag rynkade pannan och tittade ner i marken. Jag mötte precis den här killen, och nu vill han ta med mig hem till sig? "Ehm, no, I don't think that is a good idéa..." Mumlade jag ut, nu obekväm. "Why not?" Pressade killen på, och det var nu jag började inse vilken typ av kille han var. En player, såklart. Han som verkade så trevlig, men tja, så är dom alla. Jag bet min läpp i tankarna på Harry "Huh?" "Oh, ehm, you know, I have a boyfriend" Det var inte helt en lögn, eftersom att jag och Harry inte direkt gjort slut, vi har inte sagt de orden till varandra. "I think your boyfriend can share..." Innan jag hunnit reagera så pressade han mig mot vänster. Jag kände hur min rygg slog i en vägg, och han tryckte mina handleder mot väggen. Han började kyssa mig, allt gick så snabbt så jag insåg inte ens vad han höll på med förrän kyssen varat i tre sekunder, då jag började försöka kämpa emot. Jag skulle sparkat honom, men hans ben var tryckta mot mina, och förhindrade rörelse. Jag gjorde allt för att komma loss, men han var för stark. Jag kunde inte göra något annat än att sluta mina ögon, och låtsades att det var någon annan. såklart, kom Harry till mina tankar, och jag låtsades att det var han som kysste mig. Men det var nästan omöjligt då det inte alls var samma sak. Harry var kärleksfull och mjuk. Alex var hård och stark. Plötsligt ryckte Alex sig från mig, eller ja, jag trodde att det var han, men när jag öppnade ögonen såg jag att Alex låg på marken och vred sig i smärta. Förvirrat tittade jag framför mig, och såg Harry stå där, och stirrade kallt ner på Alex. Jag bara stirrade intensivt på Harry. Vad gör han här? Jag var helt förvirrad. Harry sparkade efter ett tag på Alex, som redan låg på marken. Sedan satte han sig bredvid honom "Care to explain why you were flirting with my girlfriend?" Killen bara stönade i smärta, och jag tittade med empati på honom. Alex mumlade ut något "I can't hear you!" Harry sparkade till honom igen, och nu rusade jag fram och puttade bort Harry ifrån honom. Jag hade aldrig sett den delen av Harry förut, och helt ärligt så ville jag inte. Han skrämde mig, den Harry jag kände skulle aldrig skada någon. Jag satte mig på knä framför killen, även fast han var en idiot, så tyckte jag fortfarande synd om honom "Alex, are you okay? Can you hear me?" Han muttrade ut något som jag inte kunde uppfatta, och jag tror inte han själv gjorde det eller. "Harry why did you do this?!" Utbrast jag förtvivlat, och lyfte upp Alex huvud, och placerade det i mitt knä, eftersom att huvudet måste hållas högt "Why do you care?!" Jag tittade bredvid mig mot Harry, och såg en massa känslor i hans blick. Ilska, rädsla, orolighet, men framför allt, avundsjuka. Killen var avundsjuk? Ibland orkar jag bara inte med honom. "You didn't kiss back, Olivia, right? Because if you did, then I will..." "Do what, Harry?! Hit me?! Like you hit him?!" Harry verkade mjukna, och suckade djupt "I would never hurt you, but I just... You are too nice, Olivia. I mean this guy was planning on raping you or something and now you care about him?" "Well, maybe because my boyfriend just beat the shit out of him!" Harry började le, vilket fick mig att titta chockat på honom "Boyfriend? I'm still your boyfriend?" Jag suckade "Yes, and if you want to keep it that way, then help me help him!" Harry suckade men satte sig på knä bredvid mig "Hello? The boy? Are you there?" "His name is Alex" Muttrade jag ut "Who cares" Muttrade han tillbaka. "Do you think he is unconscious?" "No I am not" Mumlade Alex vilket förde Harrys och min uppmärksamhet till honom "Alex! How are you?" "I am fine" Muttrade Alex ut surt och satte sig upp, även fast han inte verkade helt okej "But I have one question, who are you?" Alex vände sig om mot Harry "I am her boyfriend, I have one question too, why did you kiss my girlfriend?" Alex ställde sig upp, och vände sig om mot Harry. Hans blick var kaxig, tills Harry ställde sig upp, och avslöjade att han var mycket mer längre än Alex. "Em, that, I. You know I apolog-" Alex avbröt sig själv, och började sedan springa fort iväg. Jag satt kvar på marken och bara stirrade efter honom, och Harry fnös "Coward" Jag log, och Harry vände sig om mot mig "Olivia, you can't just run away like that" Nu var det min tur att fnysa "So I can't run away from someone who kidnapped me?" Han suckade "And, you cheated o..." "I didn't cheat, okay?! Miranda is just a girl who's been following me, you know I would never do that to you!" Jag suckade, men svarade inte "C'mon, Olivia, let's get you something to eat"

 

En stund senare så gick vi på gatorna, hand i hand. "Why did you even follow me?" "Well, why not? This is a big dangerous world, and I couldn't let my little girlfriend go out here all by herself" Hon himlade med ögonen "I am not little" Jag blinkade med ena ögat mot henne"Whatever you say, cutie" Hon fnös tyst för sig själv vid smeknamnet jag gav henne, vilket fick mig att skratta "Oh!" Utbrast Olivia, vilket fick mig att stanna upp och titta på henne. Jag följde hennes blick till en skivbutik och jag log, typiskt henne, att älska musik. I samma sekund började min mobil ringa "Here, go in there you, I have to take this call" Jag gav henne några euros från fickan och hon log sött, innan hon tog emot dom och gick in i butiken. Jag log när jag följde henne med blicken, när hon gick och tittade bland skivorna. Jag drog fram mobilen och svarade, utan att titta vem det var, eller släppa henne med blicken. "Hello?" Svarade jag, och blev bemött av Tobys kalla röst, vilket fick mig att tappa mitt leende. "Did you catch her?" Jag stirrade intensivt på Olivia "Yes" "Good! So are you coming home soon?" Jag andades in djupt "No" Det blev tyst ett tag, han verkade vara helt chockad. Jag säger aldrig emot honom. "Excuse me?" "I said no, we won't come home?" "What are you talking about Harry?! Come home now!" Jag svalde hårt "No, we are going to start over" Han verkade helt frustrerad "No, Harry! Come ho-" Mer börde jag inte förrän jag la på, och gick in i butiken som Olivia var i. Jag gick fram till hyllan hon stod framför och placerade mina armar runt hennes midja "Have you found anything?" Hon nickade, leendes, och vände sig om mot mig, och visade upp en skiva, som jag inte ens tittade på. Jag var för upptagen att titta på henne. Jag log och pussade henne på kinden "Perfect" 

---

VAD tycker ni? ! 

//Hilda