"Hallå?" mumlade jag trött fram. "Heej, Nellaaa!" Till skillnad från min tysta röst, så skrek nästan Danielle ut orden, vilket fick mig att vakna helt "Ville bara säga att killarna, jag och Perrie kommer till er vid fyra tiden, så du gör bäst i att göra dig i ordning, för din röst låter helt nyvaken" Jag drog handen igenom mitt hår samtidigt som jag satte mig upp i sängen "Men ni kommer ju inte förrän fyra, måste jag gå upp nu?" "Nella, klockan är tre." Mina ögon for snabbt upp och tittade på den digitala klockan på min mobil. Tre minuter över tre, fint... "Men ja, ska inte sinka dig mer, hejdå!" "Hejdå" Fick jag ut i förvirringen, innan hon la på. "Vem var det?" Hörde jag Nialls nyvakna, och hesa röst bredvid mig "Danielle" mumlade jag fram, medan jag tittade ner på mobilen i min hand, innan jag kände Nialls varma armar slingra sig runt min midja och drog mig mot honom. "Vad ville hon?" Undrade han när han fått som han ville, och jag låg exakt bredvid honom "Dom kommer fyra, vi måste gå upp nu" Sa jag, motvilligt. Just nu ville jag bara ligga kvar i sängen i hans famn. "Och nu är klockan...?" "Ungefär tre" Nialls ögon öppnades "Redan?" Jag nickade, samtidigt som jag gick ur Nialls grepp, och ställde mig 
Jag vandrade bort mot min garderob, innan jag hittade ett fint linne. Snabbt bytte jag ut Nialls t-shirt som jag tillbringat natten i, och satte istället på mig linnet. Mjukis byxorna blev utbytta av några par shorts som passade med linnet. "Imorgon händer det" Jag stannade upp mitt i rörelsen, och började le, av påminnelsen. Jag vände mig om leendes mot Niall, som log stort mot mig "Imorgon blir du Nella Horan" Jag hade inget ord att säga, att jag var lycklig över det visste han redan, att jag längtat visste han. Istället gick jag bara fram mot våran säng, och böjde mig ner mot honom för att pressa mina läppar mot hans. "Och jag kunde inte vara lyckligare" mumlade jag mot hans läppar efter kyssen. Som varje gång jag sagt det, sprack han upp i ett stort leende. Det var som att han aldrig tröttnar på dom ordet. "Kan vi inte bara ta några minuter och ligga och prata i sängen?" Han hoppade innåt så det blev en plats framför honom, innan han lyfte på täcket och klappade välkomnande på platsen. Jag log mot honom, och tvekade mellan att krypa ner bredvid honom eller gå ut i köket. Men när jag såg den välkomnande, varma och mysiga platsen gav jag mig. Jag la mig tätt intill honom, och han släppte ner täcket, innan han la armen runt mig. Jag hoppade så nära honom jag kunde, innan jag vilade huvudet på hans kudde. Han log större "Jag älskar dig" Han har sagt det många gånger nu, men magin bakom de tre orden blir aldrig uttjatat. "Hur mycket?" Log jag, endast för att reta honom. Han bara log "Det går inte att förklara" Jag började le, stort, innan jag lutade mig mot honom för att ge honom en till kyss. "Vi måste verkligen upp" Förstörde jag ögonblicket, innan jag kröp ut ur den varma sängen. Jag kände genast hur allt blev mycket kallare. "Klär du på dig?" Undrade jag. Han ställde sig upp på marken, innan han nickade kort, och började gå mot garderoben. Istället för att jag gick ut emot köket, så stannade jag och granskade honom. Det såg ganska komiskt ut ändå. Han hade ingen tröja, men däremot hade han tjocka mjukis byxor och varma sockor. Sockorna var bara för söta, de såg ut som att en bebis skulle haft dom istället för Niall. Jag gick fram mot honom, och gav honom ännu en kyss. Niall verkade inte ha något emot det, då han släppte allt han höll i, så det ramlade tillbaka in i den utdragna lådan, och placerade istället händerna runt min midja. Mina armar hamnade givetvis runt hans hals. "Ses i köket" mumlade jag ut, efter kyssen, innan jag slank ur hans grepp och försvann ut i köket. Jag öppnade kylen och tog ut ingredienserna som behövdes för att laga pannkaka. Vetemjöl, mjölk, ägg...Tillslut hade jag fått in alla ingredienser i en bunke, som jag sedan rört om, och hällde sedan smeten i en stekpanna. Medan jag höll på att vända stekpannorna kände jag armar som slöt sig runt min midja. Självklart var det Niall. "Testa att kasta upp pannkakan i luften och sen vända på den" Jag skrattade, innan jag blickade bak på honom, och suckade över synen "Har du inte klätt på dig än?" Han tittade ner på sina jeans, och bara överkropp. "Nej, inte än" Jag skakade på huvudet åt honom, samtidigt som jag hade ett leende på läpparna. Niall ställde sig bakom mig och började ge mig pussar i håret. Snabbt vände jag på pannkakan, innan jag snurrade runt och placerade mina armar runt hans nacke. Sedan gav jag honom den fjärde kyssen, bara den här morgonen. Kyssen höll på länge, och avbröts när jag kom ihåg att jag faktiskt lagade mat. Snabbt vände jag mig om mot spisen igen, och plockade snabbt upp pannkakan med stekspaden. Bränd. Jag suckade mot pannkakan "Det här är ditt fel" Berättade jag, medan jag gick bort mot papperskorgen vi hade i köket "Mitt fel?! Hur kan det vara det" "Du distraherade mig, du får inte göra något med mig när jag lagar mat, då bränner jag maten" Jag gick bort mot spisen, innan jag hällde på mer smet. "Jag äter hellre bränd mat, än att jag inte får röra dig i köket" Mumlade han samtidigt som hans armar ännu en gång hamnade runt mig. 

 

 

Precis när vi var klara med frukosten, knackade det på dörren. Niall tittade upp på mig "Kan du öppna? Så plockar jag undan" Det var mer som en order, än en fråga. Niall bara nickade, och gav mig en snabb puss på munnen, innan han gick bortåt dörren. Snabbt ställde jag ihop våra tallrikar till en hög med glasen längst upp, och gick sedan mot köket och ställde ner det i diskhon "Hej, ehm...Kom in" hörde jag Nialls röst. Jag kikade diskret ut från köket och tittade mot hallen, där Danielle, Perrie, Zayn, Liam, Harry och Louis klev in, och alla nästan bara stirrade på Niall med en konstig min. Det tog ett tag för mig att fatta varför. Jag kan inte ens fatta hur jag kunde glömma bort det. Han hade ju ingen tröja. Niall stängde dörren efter dom, innan han med snabba steg försvann in i vårt rum. Alla hade suttit sig i soffan, och jag gick med snabba steg och satte mig i soffan mitt emot, så jag kunde se på när Niall röjde i sin garderob efter en tröja. Alla andra satt med ryggen emot honom, vilket jag var ganska lättad över. "Ursäkta för Niall, han hittade ingen tröja" De nickade kort. Jag mötte Danielles blick, och därefter Perrie, i bådas blickar såg man att de både trodde på något annat. Jag gjorde en min mot dom, som dom bara skrattade smått åt. "Så" Utropade Niall högt, när han kom ut från vårt sovrum. Alla vände sig om och följde hans rörelser, när han gick mot soffan, och sedan satte sig bredvid mig. "Okej, så, imorgon är den stora dagen. Och vi har ju inte haft varken någon möhippa eller svensexa än, så vi tänkte att det vore perfekt idag. Fast den börjar klockan sex, och ni ska vara på det där fina hotellet i stan. Fråga inte varför vi ska vara på ett hotell, det är bara så." Jag nickade långsamt. Perrie fortsatte på Danielles förklaring "Men vi ska låna Nella direkt efter det här snacket, för vi ska köpa klänningar till bröllopet!" Utbrast Perrie förtjust "Jag fattar verkligen inte att ni väntade till dagen innan bröllopet för det här" Skakade jag på huvudet med ett leende, vilket fick tysta skratt sprida sig i rummet, samtidigt som jag kände Nialls arm runt mina axlar "Det blir mer speciellt så" Ryckte Danielle på axlarna med ett halvt leende. "Och vi killar..." började Harry, i hopp om att Danielle och Perrie skulle sluta prata "...ska ses vid samma tid och sånt, och vad vi gör då får väl bli en...överraskning" "Ni har ingen aning om vad vi ska göra, eller hur?" Undrade Niall medan han gav killarna en menande blick "Ingen aning" Förtydligade Louis "Men vi har ju världens roligaste kille med oss, så det blir ju något roligt!" fortsatte han "Tack, Louis!" Utbrast Harry "Jag menade mig själv" Medan skratt spred sig i rummet, kände jag hur Niall tog tag i min hand. Jag tittade upp mot honom, och han log mot mig. Jag log tillbaka "Men då är väl detta snack klart då!" Utbrast Perrie medan hon belåtet klappade ihop med händerna "Nella, du följer med oss" Jag log mot dom, innan jag ställde mig upp "Japp" Medan jag gick mot dörren med dom framför mig, hörde jag hur någon gick tätt bakom mig. Jag vände mig om, och såg Niall stå där. Jag log mot honom, samtidigt som jag la min mobil på det lilla bordet i hallen för att ta på mig mina skor. "Du ringer om det är något, va?" Undrade han, som om jag skulle åka iväg runt halva jorden eller något. "Självklart" Utlovade jag, innan jag la armarna runt hans nacke för att ge honom en hej då kyss. Han besvarade kyssen, innan han la armarna runt min midja. När kyssen var slut log jag mot honom, för att sedan därefter gå ut igenom dörren, och stänga den efter mig. När jag precis skulle gå bortåt Perrie och Danielle som stod och väntade på mig, hörde jag hur killarna började tjuta, 'OOHH', troligen åt kyssen jag och Niall just delat. Jag skrattade smått, och skulle precis börja gå, då jag kom på att jag glömde mobilen på bordet. Med en suck öppnade jag dörren igen. Killarna började genast sluta tjuta. Medan jag klev in i rummet, höjde jag ena ögonbrynet mot dom, tillsammans med en anklagande blick, och tog sedan min mobil. De satt och försökte dölja sina skratt, men det gick inte så jätte bra. Sedan vände jag mig om mot Niall, som var helt röd om kinderna. Åh, jag skulle så gärna vilja kyssa honom, eller åtminstone pussa honom. Men jag kände att kyssa honom en gång framför dom räcker. Jag gav honom ett leende "Hej då" Sa jag sedan, innan jag stängde dörren, då killarna började tjuta igen. Jag himlade lätt med ögonen, ändå med ett leende, innan jag vände mig om mot dom "Let's go, girls!"