Sedan vände jag mig om mot Niall, som var helt röd om kinderna. Åh, jag skulle så gärna vilja kyssa honom, eller åtminstone pussa honom. Men jag kände att kyssa honom en gång framför dom räcker. Jag gav honom ett leende "Hej då" Sa jag sedan, innan jag stängde dörren, då killarna började tjuta igen. Jag himlade lätt med ögonen, ändå med ett leende, innan jag vände mig om mot dom "Let's go, girls!" 

 När jag var klar öppnade jag skynket, och killen granskade mig från topp till tå, innan han gick fram mot mig "Tja, storleken var väl bra, förutom att det var för stor midja" Hans händer hamnade plötsligt på min midja, vilket fick min blick obekvämt att möta Danielle och Perries. De bara ryckte på axlarna. "Det kan man ju såklart ordna med ett band runt midjan, så det inte ser så slappt ut" Menade han, "Vilka klänningar gillar du?" Undrade han, medan hans händer fortfarande var på min midja, och bara irriterade mig "Helst tajta, och sen nedanför höften typ lite pösig kanske..." Mumlade jag, lite osäker på min egen smak "Okej, jag tror jag har den perfekta klänningen för dig" Nöjt log jag mot Danielle och Perrie, men min blick med dom kapades direkt när jag såg Niall stå en bit bort, och stirrade på oss med armarna i kors. Jag log större, och vinkade glatt, men han vinkade inte tillbaka. När jag drog bort killens händer från mig och gick mot honom förstod jag varför. Hans blick bara skrek avundsjuka, och det var som om han inte ens märkt att jag hade gått mot honom, och stod nu bredvid honom. Han bara stirrade kallt på killen, som efter ett tag försvann in i lagret. "Vad höll han på med?" Niall tittade argt bort mot dörren han gått in igenom. "Niall, ta det lugnt, han bara hjälpte mig" Mumlade jag ut. Hans blick mötte min, och hans ögon var svarta av avundsjuka. "Hjälpte? Hur hjälper man en person igenom att kärleksfullt lägga händerna på någon annans midja" Jag suckade, innan jag omfamnade honom i en kram. Däremot var det som att krama en staty, då han bara stod helt stilla och rörde sig inte "När ska du förstå att du är den enda för mig, och det finns ingen annan. Du måste sluta inbilla dig saker, Niall" Jag kände hur hela hans kropp slappnade av, och sekunden därpå kände jag hans armar runt mig "Förlåt, Nella." Mumlade han in i mitt hår, jag avbröt kramen för att möta hans blick "Vänta lite, vad gör du här?" Han höjde ena ögonbrynet "Så du vill inte att jag ska vara här?" "Det sa jag aldrig" Berättade jag, han log. "Jag ville bara titta hur det gick" Jag nickade instämmande, och gav honom ett kort leende "Japp, det går bra. Men du får inte se klänningen förrän bröllopet, så gå innan den där killen kommer tillbaka med den" Han suckade, men log förståendes "Okej, sweetie, jag går" Oskyldigt räckte han upp händerna i luften, och backade mot dörren. "Vänta du glömde något" Niall stannade och tittade frågandes på mig "Vad?" Jag gick snabbt mot honom och  innan jag pressade mina läppar mot hans. Han verkade inte alls ha något emot det då han la armarna runt min midja, och tryckte mig närmre honom. Efter kyssen backade jag från honom, och han log mot mig "Ses sen" Log han. Jag nickade i stämmande, innan jag log tillbaka, och började gå mot provhytten.